Vi väntar förhoppningsvis två valpkullar under 2022. Först planerar vi att Elsa (Lakkas Scarlett O’Hara) ska paras under vintern med min gamle hanhund Lambo (Lakkas Lord Lambourne). Om allt går vägen, bör det bli ett gäng fina valpar här i Bromölla för leverans i mars. Ett par månader senare blir troligen Lakkas Pink Lady (Stella) parad med Tysklandsfödde Mother’s Finest Jam And Chutney, som bor i Danmark numera. Stellas valpar kommer att födas antingen i Bromölla eller kanske hemma hos fodervärden i Södra Sandby.

Alla hundarna är framgångsrikt utställda och samtliga är champion utom Elsa som har fyra certifikat men inte ännu hunnit få något efter två års ålder och därför inte har blivit champion än. Likaså är de höftledsröntgade (A för båda flickorna och B för pojkarna). Båda tikarna har genomgått BPH (beteende- och personlighetbeskrivning) och Lambo har gjort MH (mentalbeskrivning hund) med godkänt skottprov. Lambo har varit Årets Wheaten Allround med tävlingsresultat i agility, lydnad, rallylydnad och viltspår. Stella har gjort ett godkänt anlagsprov i viltspår. Vi tänker oss att det kommer att bli två pangkullar!

Kull 1

Elsa (Lakkas Scarlett O’Hara)

Lambo (Lakkas Lord Lambourne)

Kull 2

Stella (Lakkas Pink Lady)

Mother’s Finest Jam And Chutney

Vill du veta lite grann om hur valparna föds upp här, vilka papper och andra ting de levereras med, samt vilken hjälp du kan få i framtiden, så fortsätt att läsa här.

Valparna föds i en biabädd i mitt arbetsrum, alldels intill mitt eget sovrum. Där får de sedan tillbringa de första fyra veckorna. Mamman är hos dem i stort sett hela tiden, och själv sitter jag ofta vid min dator alldeles intill. När jag inte sitter och hänger över biabädden förstås - man kan ägna många timmar åt att bara njuta av åsynen av mätta, sovande valpar...

 

I början äter och sover valparna mest hela tiden, men vid tre veckors ålder börjar det hända saker! Nu både ser och hör valparna och nu vill de utforska! Då bygger jag en liten rasthage i anslutning till biabädden. I denna hage får valparna lära sig att gå på tidningspapper och här får de också utrymme för sina första rejäla lekstunder. Nu är det också dags för de första ’riktiga’ måltiderna: rå oxfärs med äggula. Smaskigt! Fast redan efter ett par dagar börjar jag blanda in allt mer av vanligt valp-torrfoder istället. Inte lika smaskigt men det brukar gå ner det också.

När valparna är drygt fyra veckor, är det dags att börja titta på den stora världen. Då får de flytta ner till en hage i mitt kök (lyckligtvis har jag ett stort, gammaldags ’bonnakök’) med utrymme för rejäla lekstunder. I hagen finns också en hundbur av metallnät, som jag hänger stora handdukar över. På så vis får valparna en trevlig lya - och dessutom lär de sig att burar inte är farliga utan tvärtom trygga och bra.

 

I köket vistas förstås inte bara valparna och deras mamma, utan hit in kommer alla mina andra hundar också. De andra hundarna är alltid intresserade av valparna men inser att de inte är deras, så det blir aldrig några bråk mellan de vuxna hundarna. Däremot är det förstås bra för valparna att lära sig umgås med andra hundar som inte är deras mamma. Alla hundar har ju till exempel INTE stora juver fulla med mjölk på undersidan....

Är vädret fint, får valparna vistas utomhus i en hage på gräsmattan. Vid sämre väder kan de ändå få komma ut, kortare stunder. Då sätter jag nämligen ut en hage på min delvis inbygda veranda. Individuell träning har jag också, när de får umgås med människor utan att ha alla syskonen med. Från 6 veckors ålder är det också dags med daglig träning på trimbordet. I början bara kammar jag dem, men sedan kommer saxen också fram. Klorna klipps däremot redan från 3 veckors ålder, när också avmaskningen påbörjas.

När valparna är 7 veckor gamla, är det dags att besöka veterinären. Färden sker längst bak i min kombibil, och det brukar vara en del protester på vägen dit. På hemvägen är de däremot ganska utmattade och sover ofta lugnt. Hos veterinären blir de examinerade och vaccinerade samt tatuerade med sitt registreringsnummer i örat.

När kommer DU in i bilden då? Första besöket hos valpkullen sker lämpligen vid 3 veckors ålder, när du också betalar handpenning. Sedan får du gärna komma tillbaka ytterligare ett par gånger innan det är dags för avhämtning när valpen är 8 veckor. Redan innan valpen hämtas, brukar jag ge valpköparna ett kompendium med information om mat, skötsel, träning osv. Dessutom får du en broschyr och en video från Svenska kennelklubben samt den rasbok som jag har skrivit (Irish softcoated wheaten terrier - en rasmonografi, utgiven av ICA bokförlag). Vid avhämtningen får du sedan stamtavlan, ett veterinärintyg samt ett startpaket med valpmat och lite småprylar. Dessutom skriver vi då ett köpekontrakt (SKKs standardkontrakt).

Jag hoppas du ringer och berättar om din valp, ofta, de första veckorna. Vid fyra månaders ålder är det dags för den första klippningen, som jag gärna gör här hemma, gratis, om du inte bor alltför långt bort (vissa av mina valpar har hamnat i Canada, USA, Norge och Danmark - de kommer sällan på återbesök!). Under hela första året klipper jag sedan valpen vid behov. Därefter hoppas jag att du går en klippkurs och börjar lära dig själv. Men ska hunden vara riktigt fin, till exempel till en utställning, så klipper jag den även gärna längre fram i livet.

I valppriset ingår även anmälningsavgift till en mentalbeskrivning (mer info se rasklubbens hemsida www.swtk.se, under knappen Uppfödare), som jag hoppas alla valpköpare vill vara med på. Denna beskrivning utförs när hunden är minst 12 månader gammal, och syftar till att dels jag ska lära mig mer om hur mitt avelsarbete utfallit, och dels du ska lära dig mer om hur du ska hantera din hund i framtiden. Jag försöker oftast anordna även själva mentalbeskrivningen på en närliggande brukshundsklubb men det kan vara svårt att få tag i alla certifierade funktionärer som behövs. Och bor du längre bort, är det förstås lättare att du gör beskrivningen i närheten av din hemort. Valpträffar blir det då och då, ofta i samband med utställningar eller andra evenemang. Och naturligtvis får du ringa och fråga om råd - jag har haft hund i drygt 20 år, och har tävlat i de flesta grenarna (agility, bruks, lydnad, utställningar) så det har ju blivit en del erfarenhet under årens lopp.