2009 Januari-Juni

Nu är det slut på år 2008 - som blev ett riktigt bra år för kennel Lakkas. I början på året hade jag en valpkull med bara fem valpar - riktigt skönt! Alla utvecklas fint och ägarna verkar mycket nöjda. Kennelns första viltspårchampion kom 2008, och det blev Lakkas Beauty Of Bath 'Ida'. Fem nya utställningschampionat blev det också, med SUCh- och NUCh-titlar till Lakkas Astrakan Extra Prima 'Khan', SUCh- och DKUCh-titlar till Lakkas Calville Blanc d'Hiver 'Selma' (som även tog en NordV-08 titel) och DKUCh till Lakkas Durello (som är för ung för att få några mer titlar än). Samt flera BIR och BIM, CACIB och Cert, en grupplacering, och flera placeringar på Årets Wheaten-listorna. Dessutom tog inköpta Lindywheat's Chill Out Music 'Chillou' SUCh och DKUCh under året som gick.

Även 2009 har börjat skapligt. Lakkas Falstaff A La Flox 'Sune' debuterade knappt 10 månader gammal i Göteborg i början av januari. Han mjukstartade med en slät etta (kan man verkligen gå på ett sådant här golv???) och fortsatte med Ck dagen därpå (jo det kunde man). Min inköpta tik Allaflox Niamh tog också ett Ck liksom Selma. Chillous norska dotter Patshabel's Öysa blev dessutom BIR (och BIG-4) respektive BIM på samma utställningar - kul att se att uppfödarnas besök hos mig förra påsken gav så gott resultat.

Nu går vi i väntans tider; Millan (Dog Rose Gold Gloria Mundi) väntar förhopningsvis valpar med Moltas (Extras World Cup). Mer info kommer.

Fredagen den 13:e åkte Linnea och jag till Kolding i Danmark för en liten utställningsturné. Vi hade bara två hundar med så det blev en riktig semesterresa. Så där kanonbra gick det inte, men vad kan vänta när resan började på en sådan otursdag? Durello blev i alla fall trea respektive fyra i bästa haneklass. Hans mamma Pepsi blev sist i sin klass första dagen men vann andra dagen och blev till slut trea i bästa tikklass samt fick sitt första CACIB (dvs ett internationellt certifikat). Durellos pappa blev bästa hane och tog Cert och CACIB, och Durellos halvsyster tog tikcertet på söndagen - grattis! Utomhus låg snön vit och inbjudande, så det blev en del koppelfri utevistelse, vilket hundarna uppskattade enormt.


Samtidigt som vi roade oss i Danmark, var Gun barnmorska i Vinslöv när Millan fick sin valpkull på lördag eftermiddag. Det gick fort och galant på lördagseftermiddagen, när tre små valpar tittade fram på Alla Hjärtans Dag. Två tikar och en hane blev det, och de har preliminärt fått namnen Gala, Gravensteiner och Guldborg. Millan är en mycket entusiastisk mor och pysslar om sina småttingar, som ökade med nära 100 gram redan under första dygnet.


Den 21:e februari var det valputställning i Hässleholm, tyvärr dock utan deltagande av Lakkashundar eftersom det inte fanns några valpar i passande ålder. Två barnbarn från Allaflox skötte sig desto bättre och blev BIR samt BIG-4 (Egon) och BIM (Elsa). På vägen hem stannade jag till hos Millan och valparna. Eftersom det bara är tre valpar, och Millan har gott om mjölk, har de redan tredubblat sina födelsevikter och visar numera en avsevärd likhet med sumo-brottare!



 

Valparna växer och mår prima. Vid tre veckors ålder blev de avmaskade och fick klorna klippta för första gången. De har nu också fått börja prova sin 'ta-sig-fram'-färdigheter på golvet, och minsann - första måltiden med köttfärs och rå äggula smakade finfint! Pojkvalpen är redan såld (det var faktiskt lång kö på honom) men de två flickorna är fortfarande lediga. En av dem sätter jag gärna ut på foder eller halvfoder.

Och sedan hände något tråkigt. Förr eller senare dör alla hundar, och det brukar jag sällan skriva om här på hemsidan. Men Gaston alias Lakkas Hibiscus var en väldigt speciell hund. Han föddes julaftonsmorgonen 19992 - jag minns fortfarande min mors häpnad när jag ringde och sa att jag nog skulle bli lite försenad till julfirandet - hur kunde jag bara prioritera en valpning framför hennes julskinka?!

Gaston såldes till Jonas och Susanne Peterzén (sedermera kennel Dixie Diamonds) som redan hade en tik från min uppfödning, SUCh Lp Lakkas Delonix. Hon blev champion ganska lätt men det var svårare med Gaston eftersom han var ganska mager och 'benig'. Att denna magerhet inte innebar några hälsoproblem bevisas dock av att han blev 16 år och drygt två månader, och på hela denna tid inte hade andra hälsoproblem än en halsinfektion.

Själv minns jag Gaston allra bäst från den första resan jag gjorde med hundar till Bornholm. Jag åkte ensam, och hade med mig Gaston och Wilma. Jonas varnade mig för att han drog i kopplet som en galning. Och drog gjorde han ju, men vilken underbar hund i alla andra avseenden. Extremt glad och positiv, lätt att ha tillsammans med andra hundar, lätt att resa med, och lätt att ha lös (då slapp man dessutom koppeldragandet!). Det var en väldigt varm sommar, och affären vid sidan om hotellet hade lagt ut en jättehög med små isbitar utanför dörren. Där släppte jag Gaston och Wilma lösa! De rusade upp och ner i ishögen, rullade runt, grävde och hade så roligt att fullt av folk stannade och bara stod där en lång stund och tittade på.

Och så var det förstås den där resan till Danmark, när Gaston tog det efterlängtade sista certet. Vilken lättnad! Det var i mars tror jag, det var i alla fall snö på gräsplanen utanför utställningshallen. Jag kopplade loss Gaston och han for omkring som en raket, och dessutom gjorde han sina fantastiska kullerbyttor. Det har jag aldrig sett någon annan hund göra! Vilken glädje att vandra omkring där i snön medan den nyblivna championhunden firade på sitt eget sätt, i full fart!

På bilden som togs på Gastons 16-årsdag, dvs julafton 2008, ser vi Gaston själv längst till vänster medan alla övriga (hundar och barn) är yngre produkter från den Peterzénska uppfödningen!

Den 14:e mars var det dags för årsmöte i wheatenterrierklubben. Ett rekordstort antal medlemmar (säkert en bra bit över 100!) åkte till Gränna och röstade fram en ny styrelse där jag fick förtroendet att vara sekreterare. Det blir säkert spännande!

Valparna har nu hunnit fylla fyra veckor. Köttfärsen byts successivt ut mot vanliga 'valpkulor' och klorna har blivit klippta för andra gången - hu så läskigt! De leker intensivt i korta pass och däremellan sover de sött på sin rosa bebisfilt. En tikvalp finns fortfarande kvar att tinga.



Lördagen den 21:e mars var det dags för den stora Malmöutställningen. Tyvärr gick wheaten terrierna i två olika ringar så det blev lite rörigt i början. Man hade behövt klona Linnea! Trea bland nio juniorpojkar blev glädjande nog Sune, som skötte sig finfint tack vare att Linnea kunde ta honom i sista minuten. Grattis också till ettan, Lindcy's Suzuki vars pappa (Lakkas Astrakan Extra Prima) är morbror till Sune! Bland de äldre Lakkas-hundarna var det bara Selma som fick CK. Övriga fick visserligen ettor allihop men det är vi ju inte så värst nöjda med. En grupp med fyra Lakkas-hundar (Sela, Durello, Tone och Lill-Betty) var dock med i Uppfödarklassen och fick hederspris.

Pepsi

Durello

Betydligt bättre gick det dagen därpå när vi drog till Hårlev i Danmark. Pepsi (Lakkas Antonovka) tog Cert och blev BIR! Hennes son Durello vann championklassen och tog sitt första klubbcert samt blev tvåa i bästa haneklass. Och Durellos syster Tone blev tvåa efter mamma i öppen klass samt fyra i bästa tikklass.

Tone, dvs Lakkas d'Arcy Spice var nyligen ute på sitt unga livs första lydnadstävling, och det blev minsann ett första pris direkt. Förare var Tones matte Irene Norrman, kennel Persica. Hon hade en stor dag, för tre av hennes egna uppfödningar tävlade också och alla tog första pris!


Första söndagen i april blev Millans valpar döpta i champagne. Pappa Moltaz och hans familj kom på besök för att närvara vid den högtidliga ceremonin. Millan och Moltaz tyckte det var jätteroligt att träffas igen och lekte för fullt på gräsmattan. Moltaz visade också stor förtjusning över sina valpar. Alla valparna blev dessutom fotograferade på trimbordet, dessa bilder kan du beskåda på länken 'Valpkullar'. På tisdagen bar det sedan av i bil till veterinären i Näsum för besiktning, vaccination och mikrochippning. Allt gick problemfritt och veterinären var mycket nöjd med kullen.

Tone har tävlat i lydnad ytterligare en gång under våren och tagit ytterligare ett första pris - hon har flyt!

Inte fullt så mycket flyt hade vi i Danmark den 2 och 3 maj. Durello blev visserligen tvåa i bästa haneklass båda dagarna och tog ett klubbcert och ett reservCACIB. Men hans stackars mamma Pepsi (Lakkas Antonovka) missade certet med bara en placering när hon blev tvåa bästa tik samt fick rservCACIB på söndagen. Grattis dock till vinnande Allaflox Wilma, som ju i alla fall har en Lakkas-pappa, nämligen Justago alias Viktor

Mer tur med marginalerna hade vi i Skara en vecka senare, när Selma blev BIR! Väldigt nära ett certifikat var det även för Durello. Men dagen därpå, på Tånga Hed, hade även han marginalerna på sin sida och tog ett cert, och blev därmed svensk utstållningschampion. För övrigt blev han trea i bästa haneklass båda dagarna, och Selma blev tvåa i bästa tikklass på söndagen. Själva var vi kanske mest imponerade av att båda hundarna var så tysta och lugna, trots att Selma närmade sig höglöp! Men Durello har den trevliga egenheten att han kan somna i sin bur var den än står - även om det sitter en löptik i en annan bur precis intill.

Linnea har just fått Durellos cert-lapp och är SÅ nöjd.

I mitten på maj var det dags för utställningar i Hörby och Hässleholm, I championklasserna placerade sig Durello och Selma hyggligt men det blev inga vinster denna helg. Durellos lillebror Sune vann unghundsklassen på söndagen och fick hederspris. Bland övriga Lakkas-hundar var det främst Tone som skötte sig fint med två tredje-placeringar och Ck båda dagarna i öppen klass. Helgens verkliga glädjeämne var emellertid Durellos och Tones syster Malva (Lakkas Delorina) som genomförde ett excellent viltspår tillsammans med matte Kajsa trots en liten incident med en älg mitt under spårarbetet! Domarna blev väldigt imponerade av att Malva trots detta ändå fullföljde spåret och hon tilldelades därför ett första pris. Malva själv verkade däremot ganska besviken när hon nådde spårslutet och bara hittade en vanlig rådjursklöv - det borde väl varit en älgskank den här gången?!

Durello

Tone

Sune

Torsdagen innan pingst var vi ju lediga, och då passade två systrar ur D-kullen på att tävla lydnad. Bäst gick det för Lakkas Delorina 'Malva' som tog ett första pris medan Tone fick nöja sig med ett andra pris den här gången.

Dagen därpå åkte sedan Tone, hennes bror Durello och Lill-Betty till Uppsala. Pingstafton hade vi nämligen tänkt tillbringa i strålande försommarfägring på Österbybruks internationella hundutställning. Nu blev denna dag inte så fager... det regnade redan när vi vaknade på morgonen! Och sedan bara fortsatte det, ett envist bedrövligt småstrilande. Men det gick ändå prima för hundarna. Durello, som vanligt perfekt visad av Linnea, blev BIR och tog CACIB. Domaren, Fred Bassett från USA, var väldigt imponerad och sa att den hunden skulle kunna bli en storvinnare 'over there'. Flickorna blev trea och femma i bästa tikklass, och den bästplacerade, dvs Tone, tog även CACIB eftersom de hon hade före sig inte fick tävla om CACIB.

Malva har varit i farten ytterligare ett par gånger i slutet av maj, och minsann fått två första pris till - ett i lydnad och ett i viltspår. Vilken tävlingsmånad hon har haft!

Sista lördagen i maj var det rasklubbsutställning i Hörby. Bäst av Lakkashundarna var Selma (3:a bästa tikklass) och Astrakan (4:a bästa haneklass). Även Pepsi (3:a öppen klass) och Flingan (2:a veteranklass) var med, och tillsammans tävlade dessa fyra även i uppfödarklass. Där vi dock fick vissa problem eftersom vi råkade placera Khan och Pepsi vid sidan om varandra - inte helt lyckat med tanke på att Pepsi var i höglöp! Här kan man lugnt prata om syskonkärlek...

Annars har det varit både upp och ner sista veckan. Upp var det hos veterinären när Vandas förmodade cancertumör visade sig vara en ofarlig fettknöl. Visserligen nöstan stor som en tennisboll och dessutom märkligt placerad, inne i vulvan! Men nu är den bortopererad och Vanda mår fint.

Sorgligt var det däremot att få budet om att Oliver (Lakkas Impatiens Nightly Mischief) dött, nästan 16 år gammal. Han var en verklig gentleman. Efter en smärre olycka i ungdomen, när han råkade rusa rakt in i en sten och därmed slå ut ett antal framtänder(!) fick utställningskarriären ett abrupt slut. Men sedan tog vi faktiskt upp den igen, när Oliver fyllt 11 år och åtminstone en del domare förlät honom denna tandbrist. Det blev två danska cert och vittring på ett svenskt (en placering ifrån, på ett välbesökt Sofiero) men tyvärr aldrig något championat. Men i våra hjärtan är Oliver en värdig champion - en av de allra bästa!

I mitten av juni lämnade vi ett höststormigt Sverige och åkte västerut till sol och värme i Danmark. Gun, Linnea, jag och fem hundar skulle nämligen vara med på en två-dagarsutställning i Vejen på Jylland. Tur att bilen numera utrustats med takbox! Startfältet i Vejen var verkligen internationellt, med wheatens från fem länder: Danmark, Finland, Tyskland, Sverige och USA. Allra bäst på lördagen gick det - till allas förvåning - för Guns juniorhane Egon alias Allaflox Jetliner (knappt 14 månader) som blev BIR och därmed slog bl a 8 championhundar! Durello blev trea bästa hane, och hans mor blev tvåa bland tikarna. Selma blev 'bara' fyra - den engelske domaren föredrog uppenbarligen de irländska pälsarna. Nästa dag dömde Margaret Möller-Sieber och då blev Durello BIM medan Selma blev BIR. Juniorpojken blev fyra bästa hane denna dag, och även de andra två hundarna vi hade med oss fick Ck. Min Flingan är mamma till Selma och farmor till Egon, så man får ju säga at detta var en stor triumf-helg för henne som avelstik.

Midsommarhelgen blev lugn och behaglig, trots det kalla vädret. Men helgen därpå sken solen för fullt på oss i Borås, där det var utställning på Ryda-vallen. Domaren var från England och blev mycket förtjust i våra hundar - och våra handlers här i Sverige. Vi hade tre hundar med oss och det gick riktigt bra för allihop. Durello blev tvåa bästa hane och han syster Tone blev tvåa bästa tik samt tog ett cert. Selma blev trea bästa tik.