2010 januari-juni

Ingen rast, ingen ro - det nya året fick en 'hundig' start i och med att Niamh (Allaflox Niamh som jag samäger med Anci Cederqvist) hade börjat löpa till jul. Redan den 3:e januari fick hon och Chillou (Lindywheat's Chill Out Music som jag samäger med Nilla Lundwall) inleda sitt förhållande. Tycke uppstod direkt från Chillous sida medan Niamh var något mer svårflirtad. Men parning blev det i alla fall, och vid de förnyade mötena den 5:e och den 7:e januari, var Niamh desto mer intresserad. Så det ser väldigt hoppfullt ut.

Utställningsåret inleddes sedan som vanligt med MyDog-arrangemanget i Göteborg, 9-10 januari. Detta år var det två internationella utställningar. Första dagen ställde vi ut Durello och Lill-Betty (Lakkas Early Red Bird). Durello blev bästa hane, BIM och tog CACIB medan Lill-Betty blev trea bästa tik, tog sitt första Cert och reserv CACIB. Samma dag ställdes även Lakkas Fiesta Hos Jungfruborg ut i Kajani i Finland, och bärgade därvid sitt femte cert! Dagen därpå kopierade Durello sina framgångar, medan Lill-Betty visserligen vann öppen klass med Ck men inget Cert. Även Tone (Lakkas d'Arcy Spice) var med denna dag, och fick Ck i championklass.

Durello


Lill-Betty


Tone

Söndagen den 17 januari ställdes Fiesta ut och fick ett reservcert i Finland. Men den var ännu mer spännande i Arkelstorp, för denna förmiddag fick Selma äntligen sina valpar. Och samtidigt blev därmed Durello pappa för andra gången på kort tid. Det blev totalt två pojkar och tre flickor i Selmas och Durellos valpkull. Tyvärr var den ena pojkvalpen ganska liten och han tog sig inte, så han blev bara två dagar. Trist! Övriga fyra har däremot mått prima hela tiden, och de hade allihop dubblerat sin vikt redan efter 6-7 dagar. Selma är en god mor men hon har nog lite för många naturliga instinkter kvar... Sålunda försöker hon ihärdigt flytta valparna till ett bättre ställe än den valplåda jag gjort iordning till henne, i valprummet på övervåningen. Kanske de skulle ha det bättre under soffan i valprummet? Eller varför inte i soffan i vardagsrummet på nedervåningen? Och i morse stod hon plötsligen med lill-flickan i munnen vid köksdörren - det finns ju en fin lya under verandatrappan?! Att det är fyra grder kallt ute och lill-flickan skulle frysa ihjäl på några minuter ... nja, Selma är nog mentalt anpassad för ett land med bättre klimat.

 

 

 

 

Valparna växer och frodas, och Selma har äntligen tröttnat på att bära omkring dem. Så allt är lugnt och fridfullt. Sista helgen i januari var det alltså hur stillsamt som helst i Arkelstorp, förutom lite snöskottande. Men Lill-Betty befann sig minsann på utställningar i Danmark, dit hon fått lifta med Gun, Linnea och Henrik. Och där klarade hon sig galant. Första dagen fick hon visserligen nöja sig med att bli tvåa med Ck i öppen klass. Men nästa dag slog hon till med både Cert och BIR! BIM blev nära släktingen Allaflox Jetliner - grattis.

 

Selmas och Durellos valpar har blivit riktigt duktiga på att ta sig fram på mattor och golv, och nu har de också börjat leka med varandra. Detta är en spännande tid när valparna utvecklas enormt mycket. Alla valpköparna har varit här och verkar väldigt nöjda så det blir nog inga återbud!

foto: Nina Larsson

foto: Nina Larsson

Men det ska bli minsann bli fler valpar på kennel Lakkas denna vår. Min tik Allaflox Niamh (samägd med Annci Cederqvist) ska ha valpar med Lindywheat's Chill Out Music i början av mars här i Arkelstorp. Ultraljudsundersökningen i förra veckan visade att det finns minst 8 valpar i Niamhs mage! Är du intresserad av en valp med leverans i början av maj, är du välkommen att höra av dig.

Kennel Lakkas har nu fått sin 41:a champion. Det var precis två år fyllda Lakkas Fiesta Hos Jungfruborg som grejade detta den 21:a februari. I stor stil dessutom, för hon blev även BIR och hängde dessutom med till de sex bästa i gruppfinalen. Fiesta ägs och visas av familjen Silorinne, kennel Af Jungfruborg i Finland. De gör sannerligen ett prima jobb med henne!

Den 24:e februari var det valpdopskalas i Arkelstorp - valparna fick sin champagne på hjässan medan vi tvåbeningar föredrog att dricka upp vår. Pojkvalpen heter nu Harling Hero och han systrar heter Harvest Gold, Holiday och Honeycrisp. Linnea och Lasse stannade nästan en hel vecka i samband med dopet, vilket innebär att valparna verkligen fick träna på att stå på trimbordet! De har nu även fått börja prova på lite kortare utevistelser på verandan vilket de uppskattar. Alltid kul med nya upplevelser.

Den 8:e mars var det äntligen dags för Niamh att bli mamma. Hon hade det tungt dagarna innan - större wheatentik har jag aldrig sett! Men så kom det också ett rekordantal valpar, nämligen 10 stycken. Sex grabbar och fyra tjejer. Färlossningen gick bra och alla valparna mådde fint när de äntligen anlände. Niamh har massor av mjölk och trivs utmärkt i modersrollen. Hon har alltid varit ett matvrak och njuter av att få RIKTIGT STORA portioner nu! Alla valparna går upp i vikt som de ska, och det är så lugnt och fridfullt i valplådan där Niamh ligger med ett belåtet leende. Den enda som är lite missnöjd här i huset är Selma. Hon skulle gärna ta över denna valpkullen också - för inte kan väl Niamh sköta de nya valparna lika bra som Selma skulle ha gjort!

Den 14:e mars var det dags för två av flickorna i Selmas kull att börja lämna hemmet, nämligen Holiday (som flyttade till Glimåkra) och Harvest Gold (som flyttade till Helsingborg). Uppställningsbilder på alla fyra valparna kan du hitta under 'Valpkullar'. Den enda killen, Harling Hero, åkte sedan med Linnea upp till Uppsala (och snön, brrrrr) en vecka senare. Och sista tjejen, Honeycrisp, stannar än så länge här hemma. Till de stora hundarnas förtret...

Småvalparna i Niamhs kull, född 8 mars, är däremot inte till någon förtret alls. De sover och äter dygnet runt. Och växer och växer och växer. Det är tur att deras mamma själv är ett veritabelt matvrak så att hon kan föda alla tio valparna utan några som helst problem. Hon är faktiskt fortfarande lite rultig! Drygt halva kullen är nu såld men det finns alltså några valpar kvar - välkomna med förfrågningar!

I-kullen är nu drygt två veckor gammal

Mitt i allt valppassandet kom det plötsligen en utställninsghelg. På lördagen 20/3 åkte sålunda Linnea med två medhjälpare (Kajsa och Jossan) samt två hundar (Durello och Lill-Betty) till Dansk terrierklubbs utställning i Hårlev strax söder om Köpenhamn. Durello blev BIR och Lill-Betty tvåa i bästa tikklass - en enda försmädlig placering från certet! Men detta kompenserade sedan Durello mer än väl genom att bli trea i BIS-finalen!

Lill-Betty var tvåa om certet i både Hårlev och Malmö, foto: Sunny Wheatens


Durello blev BIR (t.h) och Daffy (Cameron Rockferry) blev BIM (t.v.) i Hårlev,
foto: Sunny Wheatens

Dagen därpå var det internationell SKK-utställning i Malmö. Durello blev tvåa bland 31 hanhundar, vilket är mer än godkänt. Faktum är att han nu leder kampen om 'Årets Wheaten' med nästan dubbelt så många poäng som tvåan. Största glädjeämnet var emellertid hans lillebror Sune (Lakkas Falstaff A La Flox) som tog cert och därmed blev svensk champion! Lill-Betty var återigen en futtig placering från certet, och blev denna gång femma i bästa tikklass.

Sune blev svensk champion i Malmö, foto: kennel Seamrog

Niamhs alla tio valpar är pigga och livliga och utvecklas helt normalt. De har nyligen blivit avmaskade för andra gången. Flera kloklippningar och ett bad har de också hunnit med. Betydligt roligare är att få vara utomhus i lekhagen på verandan. Även inomhushagen, i köket, är helt ok. Den mest uppskattade leksaken där är en tunnel för katter! Precis lagom stor för en valpkull på fem veckor... Härom dagen kom det två unga majblomsförsäljerskor som raskt bjöds in till en stund i lekhagen. Svårt att säga vilka som blev mest förtjusta – töserna eller valparna?

Alla valparna har nu försetts med olikfärgade halsband så att jag lätt ska kunna skilja dem åt. De har även stått på trimbordet för första gången, med varierande grad av succé, vilket avslöjas av kameran. Lite orättvist blev det dock, för alla tikvalparna hade hunnit somna rejält innan fotograferingen och det är inte lätt att stå fint när man helst bara vill sova....

Sju valpar är redan sålda men jag söker nya hem till övriga tre. Två av dessa valpar, en hanvalp respektive en tikvalp, vill jag helst hitta fodervärd till, boende i Skåne. Nytagna bilder hittar du under Köpa valp

F-kullen sköter sig fint. Fiesta Hos Jungfruborg tog nyligen BIR och CACIB i sitt nya hemland Finland, medan systern Filippa Hos Svingen blev placerad på en utställning i sitt nya hemland Norge. Brodern Falstaff A La Flox (alias Sune) parade sin första tik i april (se mer på Kennel Persica). Första helgen i maj blev det Sunes tur att fara på utställning. Inte så lätt dock att ta plats i championklassen när man just har fyllt två år och bara har hälften så mycket päls som de dubbelt så gamla grabbarna i denna klass... Men det blev ändå en tredje placering i klassen samt en femte placering i bästa hanhundsklass på utställningen i Tånga Hed.

Annars handlar det mesta just nu förstås om valpar! Honey i H-kullen bor kvar hemma och har visat sig vara lika uppfinningsrik som mor och mormor var på sin tid... Hon och alla hennes syskon ska dessutom snart göra debut i valpklass. Glada och vilda verkar de vara allihop, så den debuten kan bli en upplevelse. Sju av valparna i den yngre I-kullen har nyligen flyttat hemifrån. Allra längst bort hamnade Ingrid-Marie (Bella) som numera finns i Tromsö i Nordnorge. Övriga (Dacko, Messi, Rocky och Annie) bor mestadels i Skåne men en (Tage) finns i trakten av Falun och en (Freddie) i Roskilde i Danmark. Till helgen åker Linnea (inte nödbedd!) till Sydfrankrike för att personligen lämna av lilla Idunn hos de nya ägarna samt visa samma ägares äldre hanhund på en utställning.

Lördagen den 22:e maj var det dags för Hässleholmsutställningen som var internationell i år, och hade samlat ett 50-tal wheatenterrier. Allra bäst gick det för Durello som först blev BIR för en slovensk domare och dörefter trea i terriergruppen för en irländsk domare. Både syster Tone (tvåa i championklass) och lillebror Sune fick också ck. Även Niamh deltog - det var förstås första gången sedan hon fick valpar. Hon har återhämtat sig fint och fick ck i öppen klass både på lördagen (3:e placering) samt på söndagen (2:a placering) då svensk terrierklubb ordnade utställning i Hörby. I Hörby var det annars H-kullens debut som ver det mest spännande. Inte helt otippat tog Marley hem vinsten i hanhundsklassen (ensam startande!) medan systrarna placerade sig med Peggy (visad av Linnea!) som etta, Honey som tvåa och Hollie som trea. Marley blev sedan BIR-valp och därefter även trea i gruppen med 4-6 månaders valpar. Alla fyra syskonen skötte sig prima och fick Hp samt finfina kritiker.

När Region Syd hade sin rasspecial i Hörby sista lördagen i maj blev det rena rama askungesagan. Delicious alias Kelly kom nämligen, oklippt och otränad, för att vara med på sitt livs första utställning. Snabb-klippning (Hilde) och snabb-träning (Linnea) vidtog. Det var första gången Kelly överhuvudtaget hade ett utställningskoppel på sig, så hon var lite tveksam i början. Men det är en pigg och glad hund, och snart var hon redo att kliva in i ringen. Och där vann hon minsann öppen klass till mattes stora förvåning. Men hon nöjde sig inte med det, utan hon vann även bästa tikklass, och blev så småningom BIM – slagen bara av sin kullbror Durello. Askungen hade minsann blivit en riktig prinsessa på knappt två timmar. Det får man säga var en rejäl debut, nästan lika underbar som en bal på slottet? Bland valparna vann Marley, ‘som vanligt’ får man kanske säga nu? Och denna gång blev syster Hollie BIM-valp.

Helgen efter rasspecialen bar det av till Norrköping och Vänersborg med Durello, Tone och Lill-Betty. Durello blev BIM andra dagen, och Lill-Betty blev tvåa om Certet båda dagarna... lite retfullt!

Onsdagen den 16:e juni hade vi årets första mentalbeskrivning i Bjuv. Lakkas Empire ‘Enzo’ kom dit och skötte sig fint. Det är alltid intressant att se hur hundarna uppför sig på en dylik tillställning, och man hoppas ju förstås att de ska vara stabila och vänliga.

Den 19:e, 20:e och 21:a juni hölls det tre internationella utställningar i Jönköping. Kennel Lakkas hade en liten men mycket lyckosam representation! Durello ställdes ut dag 1 och dag 3, och blev placerad trea i bästa haneklass dag 1 samt BIR dag 3. Lill-Betty var inte mycket sämre hon. Det blev en tredje placering i bästa tikklass samt Cert och rCACIB (som kommer att bytas mot ett CACIB senare eftersom vinnaren redan är IntUCh) dag 1, samt en andra plats i bästa tikklass dag 3! Dessutom deltog Lakkas Fiesta hos Jungfruborg, som åkt hit ända från Finland. Hon blev trea med ck i öppen klass dag 2. Samma dag ställde vi även ut Millan (Gog Rose Gold Gloria Mundi men det blev tyvärr ingen placering.

Och helgen därpå var det äntligen dags för världsutställningen, som detta år hölls ganska nära för oss, nämligen i Herning mitt på Jylland. Tyvärr var inte dormarvalet det bästa för oss, så vi åkte dit med bara Sune och Pepsi. Dessutom hade Nilla Lundwall tagit med sin Khan (Lakkas Astrakan Extra prima). Alla tre gick i championklass där det var massor av konkurrens, med 14 respektive 12 champions. Både Khan och Pepsi lyckade hänga sig kvar i ringen tills det var 6-7 stycken därinne men sedan fick de gå ut.

Onsdagen den 30:e var det så dags att avsluta denna aktiva och framgångsrika hundmånad. Detta avslut gjorde vi i form av ytterligare en mentalbeskrivning. Denna gång deltog Millan och hennes två avkommo Otto (Lakkas Gravensteiner) och Ella (Lakkas Gala). Alla tre klarade sig fint, och var exempelvis helt skottfasta.