2010 juli-december

Andra halvåret 2010 inleddes med en VARM utställning i Borås. Det var faktiskt 32 grader i skuggan, och det är för varmt för alla, både människor och hundar. Men Lill-Betty showade som vanligt förstås, den tappra lilla hunden. Och efter ett antal varv i fullt trav i solen lyckades hon trava fram till första platsen, vilket innebar att hon tog sitt sista cert och blev svensk champion. Av bara farten blev hon BIM också!

Lill-Betty

Redan helgen därpå var det dags för två nya cert! Nu var ju Lill-Betty klar med sitt championat, så vi hoppades istället på Millan (speciellt på fredagen när det var irländsk domare) och Kelly som gjorde officiell debut denna helg. Och minsann - båda flickorna infriade våra förhoppningar och tog var sitt cert. Kelly (Lakkas Delicious) blev dessutom BIM, slagen endast av sin bror Durello som blev BIR på lördagen.

Millan

Durello


På söndagen hade vi sedan valpträff tillsammans med kennel Allaflox på Åhus brukshundsklubb. Alla fyra valparna i H-kullen kom dit samt fem valpar i I-kullen och deras föräldrar Chillou och Niamh. Trots den tryckande värmen blev det en trevlig dag men mycket bus och lek för valparna. Väldigt spännande att se dem växa upp nu. Flera av de yngre valparna blev snabbklippta - det är lite grann som att öppna paket på julafton - vad har tomten haft med sig, månntro?


Följande helg var det dags för ytterligare en varm utställning trots att vi åkte hela vägen upp till Alfta i Norrland. Men även där var det alltså så varmt att nästan alla myggen hade dött! Kelly ångade dock på som vanligt och fixade sitt andra cert på SKKs utställning på lördagen, och blev tvåa bästa tik. Brorsan Durello ville inte vara sämre och blev tvåa bästa hane. Dagen därpå var det rasspecial, Norrlands Guld, på samma utställningsplats med en uppfödare, Lena Carlsson kennel Lecihas, som domare. Äntligen svalare väder! Riktigt mysigt att frysa lite, lite grann... Kelly verkar omöjlig att stopppa just nu. Denna gång gjorde hon precis vad matte Pia-Lotta hade sagt att hon önskade sig - hon slog till och med brorsan! Kelly blev alltså BIS och Durello BIM. BIS-valpen kom också från Lakkas. Indo (alias Tage), som numera bor i trakten av Falun, blev klippt och snabbtränad på söndagsmorgonen, och gick sedan in i ringen och slog de andra fem valparn (inklusive Marley och Honey) - vilken debut! Massor av fina priser hade arrangörerna tagit fram på denna utställning. Bilen vart således rejält fullpackad när vi åkte hem i full fart på söndagskvällen - Durello hade nämligen en träff med en tik från Tyskland på måndagsmorgonen klockan 8 i Arkelstorp! Det är rätt tufft ibland, det här med att vara hunduppfödare....

BIM Durello och BIS Kelly i Alfta

Ingen rast, ingen ro: efter Alfta och en snabb visit i hemmet (ostädat som vanligt, när ska man hinna med sådant under utställningssäsongen?) bar det av norrut igen. Denna gång var målet Köping med en officiell rasspecial och en internatioinell SKK-utställning. På rasspecialen gick det bäst för Marley som blev BIS-valp medan Honey blev BIM. Durello blev tvåa i bästa haneklass och Kelly blev trea i öppen klass. På den internationella utställningen upprepade valparna och Durello sina placeringar. Medan Kelly däremot slog till med vinst i öppen klass (15 deltagare) och därefter tog sitt tredje cert – nu är hon alltså svensk champion! Och dessa cert skrapade hon ihop på bara tre helger i rad under juli månad... snabbt marscherat minsann!

Lakkas Delicious


Sedan kom det minsann äntligen en utställningsfri helg för mig – fast inte blev det så mycket städat för det... Och Linnea satt minsann inte hemma och rullade tummarna, utan hon och Durello fick lift med Werner och hans tikar till Bremen. Två utställningar varav en intyernationell och ett maxat bra resultat: Durello tog cert och BIR båda dagarna, samt CACIB på lördagen. Nu har han alltså tillräckligt med meriter för att bli internationell champion. Väldigt nära att han hade blivit grupplacerad också; båda dagarna var han bland de sex utplockade hundarna men i Tyskland placerar man tyvärr bara tre hundar och bland dem kom han inte med. Vi är stolta ändå över vår lille grabb – bara tre år och redan IntUCh eller C.I.B som det ska heta nuförtiden.... Grattis också till Werners Nora som blev bästa tik båda dagarna.

Efter en arbetsam juli månad, skulle augusti inledas lite mer avslappat. Vi åkte till Stockholm för bara EN utställning, och detta var till och med en inofficiell! Men det brukar ju vara trevligt på rasspecialerna i Stockholm, och numera kan man ju övernatta i Linneas och Lasses lägenhet i Uppsala. Vi hade tagit med fyra hundar. Valparna Marley och Honey blev BIR och BIM i klassen 6-9 månader. Våra två äldre hundar, Durello och Lill-Betty, lyckades nästan göra om bedriften bland de vuxna hundarna. Men tyvärr blev de ‘bara’ tvåor i bästa haneklass respektive bästa tikklass.

Även nästa helg var det bara en utställning – rena rama semestern. Denna gången styrde vi kosan till Askersund. Med på resan var återigen de två valparna, som blev BIR och BIM ‘som vanligt’. Och så hade vi med Durello som blev BIR. ‘Ny’ i gänget var Allaflox Niamh, som nu hade hämtat sig i pälskondition efter valpningen i våras. Hämtat sig riktigt bra, tydligen, för hon blev BIM och tog sitt livs första Cert och sitt livs första CACIB - Hurra!

Helgen 21:e och 22:a augusti var Hilde i Portugal (konferens – inte semester!) medan Linnea fick sällskap av Josefine och åkte till utställningarna i Eskilstuna och Norrköping. På båda dessa utställningar fick Niamh cert – vilket alltså innebär att hon blev champion. Och alla tre certen hade hon alltså vunnit under en period av sammanlagt 8 dagar. Är det månne svenskt rekord? I Eskilstuna blev Durello dessutom BIR och sedan BIG-3. Medan Niamh däremot slog till med ett BIM i Norrköping.

Eskilstuna

Norrköping

Efter alla dessa goda nyheter gick det plötsligen mycket illa. Vanda, som av och till hade visat smärre problem med balans och muskelkraft i bakkärran, blev akut dålig och kunde plötsligen varken gå eller ens stå. Under bara ett dygn förvärrades hennes tillstånd dramatiskt, och hon drabbades av långvariga epileptiska anfall som hon aldrig återhämtade sig från. Så den 27:e augusti fick hon somna in. Saknaden är stor efter denna väldigt tillgivna hund, som alltid fanns i min närhet noch som älskade att sitta i knäet och gosa. Det är tur att både Flingan och Honey finns här i huset...

Och bara en vecka senare gick livet vidare på det bästa sätt som tänkas kan. Tone fick en fin valpkull, med 4 flickor och en pojke se Nya valpar 3:e september

Ett par dagar senare deltog knappt sex månader gamla Lakkas Indo ‘Tage’ på terrierklubbsutställningen i Högbo visad av Annika Sterner. Det blev en andra placering och ett hederspris.

Nya valpar väntar snart tyska kennel Mother’s Finest som parade sin tik Ch Mother’s Finest Something Magic med Durello i mitten på juli. Både ultraljud och magomfång tyder på att det kan bli en riktigt stor kull. I början av september kom en ännu mer långväga gäst, nämligen Ch Bella Cosas Chinatown, som visserligen är född i Sverige men som bor i Tromsö – väldigt långt norrut i Norge. Durello gjorde sin plikt med sedvanlig entusiasm så vi får se om det kan bli valpar där också så småningom.

I mitten av september avhålls varje år två utställningar i Skåne, Sofiero och Bjuv. Till Sofiero kom inte mindre än fem av vårens Lakkas-valpar. Bäst gick det för Lakkas Imperatore Rosso ‘Dacko’ som blev BIM-valp och för Lakkas Holiday som blev tvåa bland de sju tikvalparna. Även Lakkas Ironside och Lakkas Irish Peach fick hederspris i sina debuter.

Lakkas Imperatore Rosso

Lakkas Holiday


Till Bjuv kom tre av Lakkas-valparna. Denna dag debuterade Lakkas Iron King ‘Messi’ och det gjorde han sannerligen med besked – först BIR-valp och sedan BIS-valp! Holiday tog återigen en andra placering tätt följd av sin syster Harvest Gold. Tre av våra vuxna hundar var också med, och det blev en tredje placering i bästa haneklass för Durello samt tredje respektive femte placering i bästa tikklass för Niamh och Delicious.


I Finland har Fiesta haft en strålande säsong med flera utmärkta placeringar. Och nu har hon minsann även blivit fotograferad av ett riktigt proffs, nämligen David Dalton. Så här fin blev hon då!

Fredagen den 27:e september fick Magic (Mother’s Finest Something Magic) en präktig valpkull, som Durello är pappa till. Det blev fem pojkar och tre flickor, och de kan beskådas på: www.mothersfinesthome.de

Samma dag åkte jag till Tånga Hed tillsammans med Durello, Selma och Honey. Från Uppsala kom Linnea och Marley. Vi hade fått ett skapligt rum i en av de nyrenoverade längorna, och på lördagskvällen ordnade JRT-klubben en väldigt god mexikansk buffé i gula villan. Och så hade ju Werner och Ninni en flaska utmärkt rom i husvagnen... så det blev en alldeles fantastiskt trevlig helg! Utställningarna då? Ja, där gick det bäst för Honey, som blev BIR-valp båda dagarna och även knep en BIS-2 plats på terrierklubbens utställning. Marley var förstås BIM-valp båda dagarna. Durello var dessutom BIM bland de vuxna på rasspecialen och fick en hel kasse med fina priser med sig hem, medan Selma nöjde sig (?!) med att bli trea i bästa tikklass båda dagarna.

När jag sedan kom hem på söndagskvällen, hade jag fått ett sprudlande glatt (tror jag, min franska är lite rostig) mail från Giselle som hade debuterat med Idunn samma helg. Det blev en BIS-3 placering i konkurrens med valpar från alla rasgrupperna. Totalt sett innebär detta att åtta olika Lakkas-valpar har blivit BIR och/eller BIM i valpklasserna i år, och fyra av dessa har även blivit grupplacerade. Ytterligare två valpar är visade var sin gång och tog bra placeringar med Hp. Vi ser verkligen fram emot nästa säsong!

Helgen 9-10 oktober åkte Gun och jag till Rostock i Nordtyskland. Utan Linnea men med bara två hundar, snälla och erfarna dessutom. Spänningen var ändå stor – skulle vi klara detta?! Nåja, konkurrensen var inte direkt mördande så vi klarade det faktiskt galant. Båda hundarna tog Cert båda dagarna, och även de internationella Cert (CACIB) som delades ut på söndagen. Niamh blev dessutom BIR båda dagarna (man har inget BIM i Tyskland) och blev även BIG-2 första dagen. På söndagen prioriterade vi en tidig hemresa framför ett gruppdeltagande så vem vet vad hon kunde ha åstadkommit då?

Denb 16:e oktober var det valpdop av J-kullen i Uppsala. Ett väldigt trevligt arrangemnag som Linnea och Lasse hade anordnat. Tone och Marley tyckte det var toppen med alla dopgästerna och annekterade snabbt några av de nya valpleksakerna! Tone var dock lite kluven – hon hoppade in i valphagen flera gånger med de nya fina valpleksakerna men efter ett tag hoppade hon ut igen – fortfarande med nya leksaken i munnen. För så fina leksaker borde väl en mamma-hund få behålla själv? Mer information samt färska bilder på Nya valpar 3:e september >> .

Samma dag var det även en valputställning i Q-poolen i Hässleholm. Fyra Lakkas-valpar gjorde därmed sin inomhusdebut. Rocky blev BIM och bland flickorna var det Hollie som klarade sig bäst med en andra placering.

Allhelgonahelgen skulle Linnea åka med några hundar till Växjö medan Hilde skulle åka med några andra hundar till Herning. Tyvärr fick emellertid Marley kennelhosta och sedan smittades även några av våra andra hundar. Så det blev en lugn hemmahelg istället. I Tromsø fick Shirley samtidigt sju valpar (tre pojkar och fyra flickor) som Durello är stolt pappa till, se http://cappaborealis.webs.com för mer information.

En väldigt lång och snöig resa till Stockholm (och Uppsala) blev det men det var sannerligen värt besväret. Durello blev BIM på Stora Stockholmsutställningen och säkrade sin första plats som årets mest vinnande wheaten-hanhund. Men lite mer oväntat var det väl att Durellos 11 månader gamla son Marley, som debuterade officiellt i Stockholm, skulle ta hanhundscertet! På bilden här intill syns det väl att han blivit riktigt stilig... Även kullsystern Honey skötte sig fint och vann sin klass samt fick Ck. Vi hade dessutom tagit med oss Betty, som blev tvåa i championklass och fyra i bästa tikklass. Eftersom vi även vann uppfödarklassen med Hp, fick vi springa in i stora ringen med våra fina hundar – jättekul! Juniorerna Marley och Honey skötte sig utmärkt så vi ser verkligen fram emot nästa år.

Nu är det massor av snö ute, så min julhälsning till er alla får bli några sprillans nytagna bilder på lyckliga hundar i äppelodlingen på Balsgård!