Aktuellt 2013
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI
JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER

JANUARI
Jul- och nyårsfirandet blev lugnt och behagligt med goda vänner och fridsamma hundar. Lambo fick en ny bästis under julen i form av min systerdotters 3 månader gamla kooikerhund Flora. Den store lunsen lekte hur fint som helst med denna lilla bedårande söta valp. Nyår tillbringade han istället med betydligt vildare lekar med polaren Sam och de andra hundarna.

Helgerna inbringade också ett antal mycket uppskattade helghälsningar från Lakkas-uppfödningar runt om i världen. Ett av dessa email kom från Lakkas Foxwhelp, som minsann tagit en Lp-titel – Grattis!

Under en vecka kring nyår bodde Honeys mamma Selma hos oss medan ägarna åkte skidor i Italien. Allt gick bra men dagen då Selmas matte kom för att hämta hem henne till Limhamn, blev det dramatiskt värre. Linnea ringde nämligen från Kastrup, där hon just stod i begrepp att lasta in Marley som skulle följa med ner till en ny termin i Polen. Men den här gången tyckte plötsligen SAS-personalen att buren – som Marley åkt fram och tillbaka i ett 10-tal gånger – var för liten! Och de vägrade alltså att släppa ombord honom. Linnea var tvungen att åka med flyget för att inte missa en viktig tenta dagen därpå i Warszawa. Tur att man har valpköpare ‘överallt’! Selmas husse som hade stannat hemma, fick slänga sig i bilen och köra till Kastrup. Sedan bodde Marley i två veckor hemma hos mamma Selma –tack för all hjälp med detta!

Den 17:e januari firade vi Honeys treårsdag med en mycket uppskattad leverpastejtårta.

Lakkas Julyred alias Maggan har nyligen blivit parad, och väntar förhoppningsvis valpar hos sina ägare Veronica och Magnus i Orrefors, se mer på hemsidan www.magnickas.n.nu

FEBRUARI
Durellos dotter Ryenna fortsätter att vara synnerligen framgångsrik i Europa, och inledde februari med att bli BIR i Eindhoven – grattis!

Februari blev en lugn månad, med endast en utställningshelg, nämligen i Hårlev i Danmark, 9-10/2. Jag hade med mig Lambo (Lakkas Lord Lambourne) och Peggy (Lakkas Harvest Gold) medan Gun hade med sig Sam och Mira. Lambo blev BIR-valp båda dagarna medan Sam, som avancerat till juniorklass, tog två resercert! Första dagen tog dessutom Mira cert och championat, medan Peggy bara fick ett Very Good för att hon var för grov! Ganska märkligt eftersom Peggy är precis lagom – i mina ögon! Nästa dag såg det ljusare ut när Peggy vann öppen klass med kanonfin kritik. Men i bästa tikklass hade vi bytt handler, och då kände domaren upenbarligen inte igen Peggy så hon blev helt förbigången. Ringsekreterarna försökte förklara för domaren vad han just hade gjort, men detta gick inte hem alls. Trist! Dessutom åkte jag på en hisklig förkylning under Danmarksturen… Trots denna kunde jag efteråt ändå njuta av en fin vecka i norra Spanien dit den efterlängtade våren äntligen hade kommit.


MARS
Första söndagen i mars höll rasklubben årsmöte i Solna, och dit fick jag förstås åka för att ta hand om sekreterarjobbet. Allt gick lugnt och positivt till väga. Efter hemkomsten var det bara att packa om, för nu bar det iväg till Namibia för jobb i två veckor. VARMT – 35 grader i skuggan är för mycket, men det var spännande att se detta vackra och annorlunda land, med snustorra öknar och höga berg. Bara ett par dagar efter hemkomsten var det dags att ladda om för Malmö-utställningen med ett 50-tal wheaten. Lambo blev tvåa efter Sam i juniorklass, och så småningom blev dessa två ’smågrabbar’ uttagna bland de fem som domaren behöll i bästa haneklass. Där vann dock en öppen-klass hund certet medan Sam fick reservcert och Lambo blev ’trea’ om certet – bra för att vara hans debut i officiell klass. Lambos bror Zappa (Lakkas Ligol) fick också jättefin kritik men domaren var inte nöjd med hans något ojämna tångbett. Sune (Lakkas Falstaff A La Flox) blev dessutom trea i championklass med Ck. Tre Lakkas-tikar fick också Ck: Katja i unghundsklass, Jamba i öppen klass och Honey i championklass. Bäst gick det för Jamba som togs ut i bästa tikklass och fick ytterligare ett retfullt reservcert.

Lakkas Lord Lambourne


Lakkas Ligol


Lakkas Falstaff A La Flox


Lakkas Katja


Lakkas Jamba


Lakkas Honeycrisp

APRIL
I mitten på april kom äntligen våren, och det firade vi med att åka till Hårlev strax söder om Köpenhamn. Fyra Lakkas-tikar var anmälda, och bäst gick det faktiskt för den yngsta. Lilla Lexie (Lakkas Liberty) blev nämligen tvåa i bästa tikklass första dagen, och fick både reservcert och juniorcert. Dagen därpå tog hon ytterligare ett juniorcert så nu behövs det bara ett till innan hon kan ståta med den nyinstiftade titeln Dansk terrierklubbs-juniorchampion eller vad det nu kommer att heta. Honey fick klubbcertet (delas ut i championklass) båda dagarna, och alla fyra tikarna (Lexie, Honey, Hollie och Peggy) ingick dessutom i den hp-belönade uppfödargruppen. På lördagen stannade vi kvar till finalerna och
då fick uppfödargruppen en andra placering i stora ringen.

Lakkas Liberty

MAJ
Äntligen börjar våren vakna till liv. Fåglar kvittrar och vitsippor blommar medan träden får allt fler gröna blad – nu är det härligt att leva! I Roskilde 4-5 maj höll Dansk kennelklubb en dubbel internationell utställning – utomhus! Dagarna innan var man ju lite orolig för väder och vind, men det blev jätteskönt i vårsolen. Bra gick det dessutom för hundarna. Lambo blev tvåa i bästa hanhundsklass första dagen (slog bl a fem championhanar!) och trea nästa dag. Det blev rCert respektive Cert – hans första – hurra! Jamba var inte sämre. Hon blev trea första dagen (rCert) och tvåa nästa dag (Cert och rCACIB) - hurra igen! Debuterade denna helg gjorde dessutom Freddy (Lakkas Irish Russet), och han skötte sig verkligen prima. Det blev ett exc på söndagen. Med mera päls och mera ringvana kommer det säkert att bli ck också i framtiden.

Tre dagar efter hemkomst från Roskilde bar det minsann av till Danmark igen – denna gång ända långt bort till Stepping på södra Jylland. Med mig i bilen åkte utlandsdebuterande Katja (som fick exc) samt en av Guns hundar, Elliot (Allaflox Camber Of Culdi) som bara behövde ett cert till. Och det gick vägen! Cert och BIR! Kul att kunna lämna tillbaka en färdig champion. Samt att få en flaska gott vin i välförtjänt handlerlön! Elliot blir istället belönad med en löptik till helgen…

Och ytterligare ett dygn senare bar det av igen, denna gång till Tånga Hed strax norr om Alingsås. Nu hade jag fått med mig Annci och hennes två hundar; de 11 månader gamla syskonen Albert (Lakkas Lane's Prince Albert) och Ella (Lakkas Limoncella) som skulle få göra officiell debut. Själv hade jag tagit med mig Jamba, som behövde ett sista cert. Och detta cert fick hon redan på lördagen i Lidköping när hon blev trea i bästa tikklass. Jamba blev därmed kennel Lakkas 50:e utställningschampion! Albert och Ella skötte sig prima men fick bara exc eftersom deras pälsar inte ansågs tillräckligt färdigutvecklade.

Tydligen utvecklade pälsarna sig under natten för nästa dag, på terrierklubbens utställning på Tånga Hed, fick båda två strålande kritik och Ck. Albert vann dessutom bästa haneklass och blev sedan BIR! Samt fick förstås sitt unga livs första cert. Syster Ella lyckades nästan lika bra men stannade till slut på en tredje plats i bästa tikklass, vilket inbringade ett reserv cert. Jamba gick in i championklass för första gången och vann denna, samt slutade på andra plats i bästa tikklass. Eftersom vi hade lång väg hem, beslöt vi dock att åka direkt efter bedömningen istället för att vänta till finalerna. Vet dessutom inte om jag hade orkat springa så himla mycket mer – det tar på krafterna att vara en stjärnhandler…!

Lördagen den 18:e maj kom högsommaren till Sverige - åtminstone till Hörby där terrierklubben hade utställning i sommarfagra omgivningar. Detta blev inte bara en varm och behaglig tillställning utan även en stor succé för kennel Lakkas! Durello blev BIR, tätt följ av sonen Lambo som tog sitt första svenska Cert. På tiksidan fick championklassvinnaren Holiday se sig slagen av veterantiken Isabella (som dock har en Lakkas-pappa). Ck även till Lambos syster Lexie och till Honey. Eftersom det var så fint väder stannade vi kvar till finalerna. Durellos avelsgrupp var ensam i finalringen medan vår uppfödargrupp hamnade på tredje plats. Ännu bättre gick det dock för Durello i 'stora' BIS-finalen där han hamnade på andra plats - jättebra! Detta var Durellos första utställning på mer än ett halvår. Visad av Linnea som vanligt, kom han dessbättre ihåg precis hur man gör för att imponera på domarna!

Hörby: BIR Lakkas Durello och BIM Tejarpsdalens Isabella (dotter till Lakkas Justago)


Hörby: Durello blev BIS-2


Hörby: Durellos avelsgrupp med Lambo, Hollie, Honey och Lexie blev BIS-1

Och precis lika vacker som lördagen varit - så uselt eländig blev söndagen i Hässleholm. Vädermässigt alltså. Det ösregnade genom precis hela bedömningen! Denna tog dessutom ohemult lång tid eftersom vår franska domare tvingade ringsekreteraren att ta bilder av henne tillsammans med nästan varenda hund som gick in i ringen. Men resultatmässigt kan man inte klaga...:) Durello blev BIR igen, och denna gång blev Holiday BIM. Tvåa bästa tik var Lexie som tog sitt första Cert, och därefter kom Jamba. BIR avelsgrupp och BIR uppfödargrupp klarade vi också av. Men det blev INGA finaler utan snabb resa hem för alla. Utom för mig (genomblöt), som istället åkte vidare till Danmark (med bilen full av genomblöta prylar) på lördagseftermiddagen-kvällen!


På måndagen (annandag pingst i Danmark) var det nämligen utställning i Svendborg, som ligger på Fyn. Katja skötte sig prima och fick ett reservcert. Lika bra (minst!) skötte Freddy sig men domaren tyckte att han var för tunn så det blev bara ett vg. Nu vet Freddy i alla fall både hur man uppför sig på utställningar och hur det går till att bo på hotell. Så vi kommer igen när han hunnit äta upp sig lite...

JUNI
juni månad började med regn, massor av regn, medan jag körde till Orrefors med Lambo och Honey. Där hade jag ordnat övernattning hos valpköparna Veronica och Magnus, som bor i ett fint gammalt hus på landet. Trots ösregnet kunde hundarna springa så mycket de ville på gräsmattorna runt huset – de var så täta och välskötta så att inte minsta lilla jordpartikel kunde tränga upp! Så ser INTE gräsmattan hemma i Arkelstorp ut… Värdparets hund Maggan (Lakkas July Red) blev klippt och sedan skickad ut i duschen igen med en stor burk inpackning för reparation av slitet hår. Denna gjorde susen – nästa dag ställdes Maggan ut i Norrköping och tog sitt livs första Cert! Samt en tredje plats i bästa tikklass. Honey blev tvåa i championklass men placerade sig sedan inte mer. Lambo blev mätt och befunnen något stor så han fick nöja sig med ett reservcert och en fjärde placering i bästa haneklass. Under hela utställningen var det uppehåll men regnet började igen under hemresan. Fast det gjorde förstås inget – man kör hur lätt som helst när man just fått ett cert! Detta var förresten det sjunde Lakkas-certet i år (av 23 möjliga), på sammanlagt fem olika hundar. Året har börjat bra… Sju något mer retliga reservcert har det också blivit – hoppas dessa hundar får 'riktiga' cert under säsongen!

Akvedukten i Håverud – visste ni att detta anses vara Dalslands främsta turistattraktion? Själv hade jag ingen aning om att ett sådant fenomen (en bro med vatten i, som man kan transportera båtar på) existerade inom landets gränser men man får lära sig mycket när man åker runt på hundutställningar. Från vårt övernattningsställe i natursköna (och ingenjörstekniskt alltså synnerligen intressanta) Håverud, var det nära till både Fengersfors och Vänersborg. I Fengersfors tog Lambo Cert och Katja reservcert – mycket bra! Isabella Björling fotograferade båda två så att ni kan se hur fina de var. Nästa dag ställde jag inte ut Lambo eftersom han nu har två cert och inte behöver fler förrän han fyllt två år. Katja blev återigen tvåa i öppen klass tikar men denna domare delade inte ut något Ck och därmed heller inget Cert. Trist.

Lambo
Katja

Nästanpå semester? Nja, jag var ju ensam om allt slitande och släpande på min Danmarksresa i mitten av juni. Men jag hade bara två hundar att ta hand om, nämligen syskonen Lambo och Lexie. Och det kändes ju ganska skönt. Första dagen var utställningen dessutom inomhus, i Hedensted, och därmed färre grejor att släpa. Lambo-gossen skötte sig som vanligt alldeles strålande, och blev tvåa i bästa haneklass samt tog cert. Igen! Detta var Lambos fjärde cert på totalt åtta utställningar! Och grabben är bara drygt ett år. Nu kommer han att 'ställas av' tills han fyllt två år och kan ta sitt tredje, championatgrundande cert antingen i Sverige eller Danmark. Lexie var inte sämre, utan det blev en andra plats i bästa tikklass för henne. Tyvärr tog vinnaren certet så Lexie fick nöja sig med ett reservcert (hennes andra i Danmark). I uppgörelsen med Lambo, segrade dock Lexie och gick därmed vidare till finaltävlingen om utställningens vackraste terrierjunior. Och eftersom Ulrika varit 'ofin' nog att visa Lexie till vinst över mig och Lambo, fick hon uppdraget att visa Lexie även i finalen och det gjorde hon mycket stiligt; Lexie blev fyra och fick en fin grön rosett med sig hem.

Dagen därpå var det däremot en utomhus-tillställning, denna gång i Vejen. Slit och släp, särskilt när vi skulle packa ihop för då hade allting blivit dyngblött. Sommarvädret tog nämligen slut redan på lördagseftermiddagen så nu var det åskregn och orkanvindar som gällde... Både Lambo och Lexie klarade dock ovädret galant, och blev fyra i bästa hane respektive bästa tik. För Lambo blev det ett reservcert (hans tredje på sammanlagt 9 utställningar) medan Lexie var trea om tikcertet.

JULI
Andra halvåret 2013; kvällarna börjar redan mörkna lite tidigare och vintern väntar i kulisserna… Men just i år blev det en prima start på juli. SKK lade nämligen ut en pressrelease på sin hemsida den 3 juli – där man kunde läsa att kennel Lakkas hade tilldelats Hamilton-plaketten! Detta är den finaste utmärkelsen man kan få som uppfödare i Sverige, så det kändes verkligen stort. Efter ett par dagar kom det officiella brevet från SKK, där jag blev inbjuden på galamiddag och plakettutdelning i slutet av september i Stockholm. Spännande!


Och redan dagen därpå fick jag just ett sådant email som alla uppfödare uppskattar allra mest. Duktiga och engagerade valpköparen Kajsa Sjösvärd hade tagit ytterligare två första pris i lydnadsklass 2 med sin Malva (Lakkas Delorina) som därmed fick Lp 2 titeln. Extra bra med tanke på att Malva hoppade 'fel' i höstas och ådrog sig ett diskbråck. Intensiv rehabilitering med simträning och massage har dock gjort henne helt återställd, så nu väntar vi oss ännu mer framgångar!

En hund att vara stolt över: Lp1 Lp2 SE VCh Lakkas Delorina 'Malva' tillsammans med matte Kajsa Sjösvärd


Tvååker är nog Sveriges bästa utställningsplats, så hit åker vi varje år. Detta året var det första två officiella utställningar 12-13 juli anordnade av SKK på fredag och lördag, och sedan en inofficiell specialutställning anordnad av rasklubben på söndagen den 14:e juli. Linnea och jag hade med oss fyra hundar (Durello, Marley, Lexie och Honey) när vi åkte dit, och sedan kom diverse valpköpare med ytterligare fem (Albert, Ella, Hollie, Peggy och Maggan)! Dessutom bodde vi alla utom Peggy och Hollie tillsammans med Gun och hennes tre hundar på Himle Camping. Maffigt att gå på promenad med så många wheatenterrier tillsammans. På kvällarna stod de annars bundna i var sin skruv på gräsmattan runt campingstugan. Och snälla och duktiga var de allihop, trots att det fanns både ett antal hanhundar och ett antal löptikar i församlingen. Allra bäst gick det för Hollie som blev BIM på två av utställningarna och fick ett CACIB (hennes tredje svenska). Även Marley fick CACIB (hans fjärde svenska tror jag - han har redan alla CACIB han behöver för sitt CIB) medan Maggan vann öppen klass alla tre dagarna och fick ett Cert. Peggy var som bäst tvåa i öppen klass, medan Durello var tvåa i championklass två av dagarna, och Honey var fyra i championklass. Albert vann sin klass varje dag med Ck/Hp och blev BIS-junior på rasspecialen. Systrarna Ella och Lexie tog också Ck och skötte sig prima. Dessutom hade Durello sin fina Hp-vinnande avelsgrupp alla tre dagarna, och likaså fick vår uppfödargrupp bestående av hela H–kullen hederspris alla dagarna. Trevliga grillfester blev det också förstås, och ett och annat vinpaket gick ju åt. Tvååker är verkligen FINT!

Lakkas Harling Hero
Lakkas Lane's Prince Albert
Lakkas Holiday
Lakkas July Red

Veckan efter Tvååker var det dags för årets största wheatenhändelse, nämligen IBF (Irish Breed Festival). 90 vuxna wheatenterrier var anmälda till en utställning för alla irländska raser i Eskilstuna. Linnea och jag åkte upp redan på onsdagen med tre hundar, och sedan kom även Texas (Jonathan) som bor i Eskilstuna, och Maggan med sina ägare. Själva IBF-utställningen gick av stapeln redan på torsdagen, bara några hundra meter från vårt hotell. Väldigt bekvämt och bra. Albert vann juniorklassen och blev sedan BIM-junior. Av tikarna var det Maggan och Katja som klarade sig bäst, de blev tvåa och trea i en öppen klass med 20 deltagande tikar! Maggan visade som vanligt superba rörelser medan Katja tog sin placering på allmän ärtighet; 'I love her attitude' sa domaren! Och det kan man ju bara hålla med om. Katja går numera under namnet 'Little Miss Attitude'.


Dagen därpå var det rasspecial 'Bergslagswheaten' på samma ställe men nu ville domaren prompt ha irländska pälsar så det vara bara Katja som lyckades upprepa sin placering. Och på den internationella utställningen i Köping på lördagen var önskemålet tydligen att det skulle vara så mycket och så blank irländsk päls som möjligt, så då dög inte ens Katja. Istället lyckades Jamba bli trea i championklassen.


Helgen därefter bar det av till varma och soliga Värmland, med två utställningar inbokade i Ransäter respektive Karlstad. Linnea blev sjuk precis innan avresan men Raffels matte Ingela följde med istället. Det blev en snabbkurs i utställningsknoget! Gissa om hon har blivit duktig på att släpa prylar, resa tält och fälla upp burar. Raffel själv hade ju inte sett en utställningsring sedan valpklassen två år tidigare men han lärde sig snabbt, och blev trea i öppen klass i sin debut! Trea var även Peggy i tikarnas öppen klass, med Ck. Dagen därpå önskade domaren sig irländska pälsar och dessutom SMÅ hundar så där hade vi inte mycket att hämta. Men Värmland var ju vackert…


AUGUSTI
Efter en vilohelg bar det av till närbelägna Ronneby. På lördagen var det en vanlig SKK-utställning, och på söndagen hade SWTK en officiell rasspecial. Gun hade stora framgångar med sina Allafloxhundar (som ju går tillbaka på Lakkas-linjerna) och tog båda certen samt reservcert för tikar. Med viss handler-assistans av Linnea och mig. Av våra egna hundar, var det främst Annie som gladde med en andra placering i den stora öppen-klassen för tikar. På söndagen var det däremot inte mycket som gladde mer än det faktum att vi inte fick något regn att tala om trots att meteorologerna förutspått veritabla skyfall…


Men därefter åkte vi så till favoritön framför alla andra – Bornholm! Och här fanns det minsann domare som gillade de vackra Lakkas-hundarna! Linnea och jag hade med oss tre hundar, och alla blev BIR var sin dag. Peggy började på fredagen med BIR och Cert och blev därmed kennel Lakkas 51:a champion! BIM blev Dacko. På lördagen blev Dacko BIR medan hans kullbror Freddie tog Cert. 'Adoptivhunden' Raiza blev bästa tik med Cert, följd av Katja (CACIB och reservCert) och Hollie. Och den sista dagen var det dags för Katja att bli BIR och ta sitt andra CACIB och sitt första Cert. Pojkarna skötte sig också prima; Dacko blev BIM och tog sitt andra CACIB för helgen medan Freddie tog sitt andra Cert. Så ska en utställningshelg se ut! Fantastiskt vackert väder och massor av god dansk öl gjorde inte saken sämre.

17/8 blev Fibrac's Raiza BIM (från veteranklass!) medan Dacko blev BIR

18/8 blev Dacko BIM och Katja BIR

SEPTEMBER

Första utställningen sedan Bornholm – en ny ö; Öland och Böda camping lördagen den 6:e september. Vi trivs på öar! Albert var ensam i juniorklass men fick Ck och sedan seglade han hela vägen fram och blev Bäst I Rasen också! Storebror Dacko fick nöja sig med att bli tvåa i bästa haneklass. Alberts systrar Ella och Lexie fick fin kritik men var ännu för outvecklade för att få Ck ansåg domaren. Honey blev däremot tvåa i championkass med Ck och sedan trea i bästa tikklass. Eftersom Niamh hade fyra avkommor på denna utställning, hade även hon fått följa med (synnerligen uppskattat av Niamh själv!) för att deltaga i avelsklassen där hon förstås fick Hp. Kennel Lakkas vann slutligen uppfödarklassen med Hp. Även Maggan var anmäld och skulle ha tagit sitt tredje cert… men hon fick förhinder i form av en blivande valpkull! Ett ultraljud två veckor tidigare hade nämligen bekräftat att hon är med valpar – kontakta Kennel Magnicka om ni är intresserade av en finfin valp, med leverans lagom till advent.

Lakkas Lane's Prince Albert (t.h.) blir BIS och tar sitt andra Cert,
foto: kennel Wilmris

Bjuv, lördagen den 14:e september blev den sista riktiga sommardagen... solen sken och det blev mycket varmare än innan i veckan - kalasväder! Hundarna skötte sig dessutom prima som vanligt, förstås. Både Dacko och Hollie vann sina championklasser, och Katja blev tvåa i öppen klass. Dagen därpå hade jag inte anmält några hundar alls - har fått nog av att släpa grejor i regn och lera upp och ner för backarna på Sofiero! Men Sune och Loreanne åkte dit med Hollie, och det gick ju alldeles strålande: tvåa i bästa tikklass och hennes fjärde svenska CACIB! Samma helg var det utställning i Pello i Finland, och dit hade Fiestadottern Von Jungfruborg Golden Chrystal anmälts. Hon tog sitt tredje cert och blev dämed Fiestas första championbarn. Kul när Lakkas-hundarnas egna avkommor i utlandet sköter sig! Och på tal om utlandsfödda avkommor, så fick jag nyligen rapport från Kanada, där 12-åriga Elmo (Lakkas Ulmus) och Copper (Lakkas Verbascum) fortfarande är aktiva i aveln, och har flera nya, lovande avkommor i utställningsringarna!

Helgen därpå åkte jag till Danmark med Katja och Honey. Nu var det höst men väldigt mysigt det också. Till dessa två utställningar kom även Freddie, som ju bor i närbelägna Roskilde. Tyvärr tyckte domarna att han var för tunn, men nu har vi fått tips på mat som ska göra honom lite fetare! Till första utställningsdagen i Ballerup kom Lambos brorsa Frodo (Lakkas Lysgolden) och hälsade på - jag hade inte sett honom sedan han var fyra månader så det var verkligen jättekul. En väldigt söt och snäll pojke, som passar prima i sin danska familj. Därefter blev det köpfest för nu skulle årets alla danska inteckningskort lösas in hos krämarna! Det blev bland annat en fin hundsäng som vovvarna ska få ha i vardagsrummet - hoppas på detta sätt kunna få lite mer plats i soffan själv! För tikarna gick det bäst på söndagen, i Hårlev, när båda fick Ck och blev tvåa i sina respektive klasser.

OKTOBER

Första lördagen i oktober var det högtidligt värre - utdelning av Hamiltonplaketten i samband med galamiddag hos SKK på Clarion Hotell i Stockholm! Undertecknad hade svidat upp sig efter bästa förmåga, i långa svart sidenkjol, svart blus och grön sidenjacka. Men så är det ju inte så ofta man är hedersgäst på dylika evenemang! Nåja, allt gick bra - jag varken snubblade eller skämde ut mig på något annat sätt. Många gamla vänner inom hundvärlden hittade jag där dessutom, så det blev en väldigt trevlig tillställning.

Nästa helg bar det av till Danmark igen. Inga egna hundar var med. Istället hämtade jag upp Katja i Malmö och Freddie i Roskilde. Och sedan körde jag vidare mot norra Jylland. Första utställningen var i Aars och där gick det hyfsat för Freddie (excellent) och kanonbra för Katja (bästa tik, cert och BIR). Hon blev även utplockad bland de 8 bästa i gruppfinalen - vilket kändes prima eftersom det var morgondagens rasdomare som dömde den finalen. Och mycket riktigt, när jag kom in med Katja i ringen nästa dag i Hobro, log domaren förtjust och gav henne BIR och cert. Och eftersom detta var hennes tredje, är Katja numera dansk champion. Även Freddie gick hem fint, och blev trea bland hanhundarna med reservcert. Efter foderbyte har han lagt på sig och slipper numera kommentarer om otillräcklig substans.

Även i Holland och Frankrike har de gått bra för hundar med Lakkas-linjerna. Durellos två valpar (ur en kull med fyra, som föddes för precis två år sedan i Holland) Kate (Ryenna Golden Perro de Morrigan) och Darcy (Royalty Dutch de Morrigan) har tagit flera cert på sistone, och Kate har nu även hunnit bli holländsk champion.

Och i Orrefors har Maggan (Lakkas July Red) minsann nedkommit med sin valpkull: fyra pojkar och en flicka. Ni kan beskåda de små underverken på deras hemsida: www.magnickas.n.nu

Alla nyheter är inte roliga. När uppfödningen pågått så länge som hos Lakkas (första kullen föddes 1987) så kommer det förstås meddelanden ibland om hundar som inte finns längre. Nyligen har två riktiga kämpar lämnat jordelivet, Khan (Ch Lakkas Astrakan Extra Prima) och Bambo (Ch Lakkas Papaver). Båda är sådana hundar som jag själv ställt ut många gånger och som jag alltså fått en personlig relation till. Khan var stor och kraftfull men pigg som få, mitt smeknamn på honom var 'Orkan'! Bambo var istället var en ganska liten men också extremt ärtig och framåt hund. Han blev nästan 17 år och är möjligen den Lakkas-hund som blivit äldst. Khan och Bambo – tack för att ni förgyllt livet för så många människor, inklusive mig.


Sista lördagen i oktober deltog fem Lakkas-hundar i en mentalbeskrivning på Bjuvs brukshundsklubb. Syskonen Lambo, Albert, Lexie och Ella skötte sig mycket fint ända fram tills spökena - men där tog modet slut! 'Fy hundan var dom såg läskiga ut - bäst att dra sig undan, långt långt undan... '. Nåja, de kom tillbaka allihop, och sedan lekte de glatt igen efteråt. Efter dessa tre juniorer var det dags för tre år gamle Freddy, som visade sig betydligt mognare - ingen rädder för spöken här inte!

NOVEMBER
Sista utställningsresan för året (är inte så glad för att köra långt i vinterväglag) gick till den stora internationella dubbelutställningen i Herning mitt på Jylland under allhelgonahelgen. Visserligen regnade och blåste det en hel del även på väg från Herning, men vi slapp i alla fall snö och halka. Och minnena från Herning kan man ju leva på ett bra tag… Albert blir allt mer självsäker i ringen, och tog hanhundscertet båda dagarna. Första dagen blev han dessutom tvåa i bästa haneklass efter en hund som redan är internationell champion, vilket innebär att Albert kommer att få sitt första CACIB! Syster Ella klarade sig nästan lika bra, och fick reservcert. Hon var som vanligt jätteglad hela tiden och studsade omkring - ibland lite för mycket. 'Veteranen' Honey (tre år men en van utställningshund jämfört med de andra som är knappt 18 månader) blev bara fyra i bästa tikklass. Men Honey fick revansch redan nästa dag, då hon blev bästa tik, tog sitt första danska CACIB samt förärades 'Dansk Vinnare'–titeln. Även Ella fick Ck igen men nu hade hon två flickor framför sig i kampen om certet. Bättre lycka nästa år.

Honey vinner bästa tikklassen och får CACIB - till mattes stora glädje!

Diezel blev BIR och Honey blev BIM

Den 16:e november var det dags för årets andra mentalbeskrivning av Lakkas-hundar i Bjuv. Visst var det lite nervöst att bjuda in till ett sådant här arrangemang så sent på året men vi hade tur; det var faktiskt 10 grader varmt och nästan inget regn alls. Hundarna njöt… Denna gången var det ytterligare fyra syskon i L-kullen som fick träffa spöken och allt möjligt annat. Och uppenbarligen var spökena faktiskt lite mindre läskiga för detta gänget flydde inte! Dagens duktiga hundar var alltså Shaggy, Zappa, Charlie och Frodo.

DECEMBER
Här i Arkelstorp har vi en lugn och skön december, med mys i soffan och glögg samt en och annan promenad i skogen. Tur att andra är desto energiskare. Två av Durellos söner, tyske Mother's Finest Abracadabra The Wizard och holländske Royalty Dutch De Morrigan ställdes ut på Amsterdams dubbelutställning i Lucia-helgen. Båda två lyckades bli BIM! Abracadabra hade även med sig två egna valpar, som tävlade i juniorklass med stor framgång. Kul att Durellos fina avkommor sköter sig!