Aktuellt 2015

JANUARI

På nyårsdagen blev Jambas valpar två veckor gamla. De väger nu nästan ett kilo, och har alltså tredubblat sina födelsevikter, gott och väl. Idag har de även börjat öppna ögonen. Nu har jag fyllt i registreringsanmälningen och därmed även bestämt vad de ska heta. Den ljusa pojken blir Mutsu (en gul äpplesort från Japan) och den mörkbruna pojken blir McIntosh (en rödfruktig äpplesort från Kanada). Flickorna får heta Maikki (finsk äpplesort), Mio (svensk äpplesort), Maglemer (dansk äpplesort), Melba (kanadensisk äpplesort) och Millicent Barnes (engelsk äpplesort). En av pojkarna och två av flickorna söker fortfarande köpare. Läs mer om valparnas föräldrar och om hur vi tar hand om våra valpar på 'Köpa valp hos Lakkas'.

Söndagen den 4:e kom de första valpköparna på besök. Jamba blir jätteglad vem som än kommer - hon tror alla är här för att besöka henne. Vilket förstås mina egna hundar, Lambo och Honey, också tror. Valparna fick klorna klippta för första gången (med en liten nageltång) och sedan fick de sina halsband i olika färger så att vi lätt ska kunna skilja dem åt. Pojkarna Mutsu och McIntosh fick brunt respektive silvergrått halsband, medan flickorna fick blått, grönt, rött, orange och rosa halsband. Efter allt detta var valparna helt utpumpade och bara sov och sov medan Christina fotograferade.






Jambas valpar växer och mår prima allihop. Min systerdotter Ingrid tog nya bilder när de var 18 dagar gamla. Med vackra mörkblå ögon kan de nu betrakta sin omgivning. Konstig och spännande! De har även fått prova på köttfärs samt Banminth (avmaskningsmedel). Köttfärs var bäst! Det finns fortfarande eventuellt en hanvalp samt två tikvalpar kvar att tinga.

Klicka på bilderna för att se dem STORA!

Brun
Blå
   
Grön Orange
   
Röd Silver
 
Rosa

Ellas valpning gick tyvärr inte lika lätt. Efter två dygn med stor oro och mycket hässjande samt en temperaturhöjning som tydde på att valparna BORDE vara på väg men fortfarande inget resultat, så beslutade vi att låta veterinärerna utföra ett kejsarsnitt den 8:e. Man hittade då ett outvecklat foster – som kanske var en anledning till att förlossningen inte satt igång – samt två levande men ganska små tikvalpar. En av dessa tynade tyvärr bort och dog bara ett dygn gammal trots alla möjliga extra insatser. Nu står allt hopp till den andra flickan!

Nabella som föddes den 8:e januari med stor dramatik, får ju dessvärre växa upp utan några syskon. Hennes matte Ann-Louise (Nabella kommer att växa upp hos fodervärdsfamiljen i Vinslöv) har dock införskaffat en mjukisvän (hybrid tomte/snögubbe?) som sällskap. Här syns hur Nabella, fem dagar gammal, kryper ihop hos sin mjukisvän.

Den 17:e januari fyllde H-kullen fem år. Hos Hollie firades detta med råbiff och äggula! Från vänster till höger ser vi Raiza, Hollie och Lambo (som hade blivit inbjuden till kalaset) som lydigt tittar in i kamera i väntan på ett förlösande 'hugg in!'

Jamba-valparna trivs alldeles utmärkt i köket, där de får massor av uppmärksamhet. De blev fem veckor den 22:e januari, vilket firades med en ny dos avmaskningsmedel!

Jamba-valparna är nu fem veckor gamla, och ser ut så här i Christinas kamera! Alla var inte lika förtjusta i att visa upp sig på trimbordet men vi ska träna...

Silver
Röd
Rosa
Orange
Grön
Brun
Blå


Nabella 17 dagar gammal, tjock och fin!

FEBRUARI

Den 1:a februari var det valpdop i Arkelstorp – var och en av de sju Jamba-valparna fick champagne på huvudet och sedan skålade alla besökarna för det nya namnet. Besökarna bestod av dels andra uppfödare och dels ägarna till Moltaz, som är valparnas pappa. Moltaz fick inte själv följa med, men han skickade med fina lekbollar som valparna kommer att få med sig när de flyttar till sina nya hem. Än så länge är det bättre att de leker med gamla mjölkkartonger, papperskassar, bregottpaket och annat som kan slängas efterhand som det förstörs och/eller rullas i valplort. Efter besiktning och fotografering av varje valp, kom vi gemensamt fram till att just den kvällen var Mutsu finast av alla valparna, medan Mio var den finaste tikvalpen. Det är dock inte helt lätt att bedöma valpar! Maglemer, som är en bestämd ung dam, ville inte stå så fint på bordet – åtminstone inte när fotografen var med på noterna. Och Melba tyckte det var lite läskigt. Så vi får träna vidare…

Mutsu döps.

Melba döps.

BIR: Mutsu och BIM: Mio

Millicent Barnes (blå tikvalp)

Maikki (grön tikvalp)

McIntosh (silver hanvalp)

Mio (röd tikvalp)


Maglemer (rosa tikvalp)

Mutsu (brun hanvalp)

Melba (orange tikvalp)

Den 10:e februari var det dags för M-kullen att åka bil för första gången, nämligen till veterinärkliniken i Näsum. Alla skötte sig fint både under bilfärden och sedan inne hos veterinären, och befanns dessutom vara helt friska och sunda. Med början på torsdagen två dagar senare, gav de sig av på sitt livs första riktigt stora resa: hem till sina nya ägara! Maglemer bor numera på södra Jylland medan alla andra blivit kvar i Skåne: Maikki i Bromölla, Mio i Glimåkra, Millicent Barnes i Lund och Melba i Vellinge samt de två pojkarna McIntosh och Mutsu i Helsingborgstrakten. Samtidigt som M-kullen fyllde 8 veckor, blev den ensamma valpen i N-kullen 5 veckor. Men vad denna kull inte har i kvantitet kan den kanske istället kompensera för i kvalitet? Vid drygt 5 veckors ålder ser Nabella väldigt fin ut, och en ny bostad väntar hos en fodervärdsfamilj i Vinslöv.

I mitten av februari gav sig alla M-valparna iväg till nya ägare. En sista uppställningsbild blev det av varje valp, håll till godo:

Millicent Barnes (blå tikvalp)

Maikki (grön tikvalp)

McIntosh (silver hanvalp)

Mio (röd tikvalp)


Maglemer (rosa tikvalp)

Mutsu (brun hanvalp)

Melba (orange tikvalp)

MARS
Första veckan i mars var det sedan dags för Nabella att först bli veterinärbesiktigad och därefter åka hem till sin nya fodervärdsfamilj i Vinslöv. Så här söt var hon på avlämningsdagen:

Nabella

I mitten på mars hålls den mest prestigefyllda utställningen i Europa (världen?) nämligen Crufts i England. Tvåa bland alla wheatenhanarna i år var en sonson till Durello; Mother's Finest Furious Fox – grattis!

En prestation lite mer i skymundan gjorde Durello-sonen Lambo en vecka senare när han faktiskt lyckades ta sig runt en agility-hoppbana felfritt på 'blåbärstävlingen' i Hörlinge… Dock var det förstås inte jag som sprang med honom utan Hollies duktiga husse Sune. Hollie själv sprang också snabbt och felfritt men hon har ju avsevärt mera erfarenhet. Tvåa i Årets allroundwheaten blev hon minsann under 2014, lilla duktiga Hollie (Lakkas Holiday) - grattis! Då hade hon samlat poäng i bruks (plac. 2 på Årets Wheaten-listan), agility (plac. 6), viltspår (plac. 12), lydnad (plac. 13), rallylydnad (plac. 14) och utställning. Vilken prakttjej!

Den 28/3 var det äntligen dags för en hundutställning igen. Eftersom det var nästan fem månader sedan den senaste, hade både jag och hundarna hunnit få allvarliga abstinensproblem! Allra roligast hade Jamba – hon sprang på som aldrig den i ringen och jag hade fullt sjå att hinna med. Det blev en fjärde plats i en stor championklass med nio fina damer. Precis före oss i ringen placerade sig Hollie med husse Sune – snyggt jobbat. Lambo tyckte också att det var roligt och lyckades bärga en tredje plats i sin championklass och en fjärde plats i bästa haneklass, precis före halvbrorsan (samma pappa!) Mother's Finest Abracadabra-The Wizard som nyligen importerats från Tyskland. Lambos syster Limoncella var med i öppen klass och fick strålande kritik på allt utom pälsen. Hoppas den bättrar sig till sommaren.

Hollie
Jamba
Lambo
Limoncella

Den 30/3 blev vi intervjuade för en artikel i Universitetsläraren – det ska handla om vad man syssla med vid sidan om jobbet. Själv undrar jag ju ofta vilken syssla det egentligen är som är 'vid sidan om'?! Lambo och Honey tyckte i alla fall att det var väldigt trevligt med all uppmärksamhet och poserade fint för fotografen.

Hilde, Lambo och Honey en blåsig marsdag på jobbet.
Foto Lisa Beste

APRIL
Månadens prestation stod Hollie för när hon vann en rallylydnadstävling med 99 poäng – nästan alldeles perfekt alltså! Både hon och Lambo har dessutom tävlat i lydnad samt inofficiellt i agility. Med varierande framgångar! Men roligt har dom haft i alla fall.

Månadens enda utställning för vår del blev den internationella dubbelutställningen i Roskilde med över 40 anmälda hundar båda dagarna. Verkligt hård konkurrens alltså! Bäst gick det för Jamba som blev tvåa i tikarnas championklass ena dagen. Även Sune (L Falstaff A La Flox) skötte sig prima och blev fyra med CK i hanhundarnas championklass båda dagarna. 'Som vanligt' bodde vi (dvs border terrier-Lisa och jag) på anrika Svogerslev Kro, där både mat och miljö tillhör livets höjdpunkter! Det ska va gött att vara på utställning…

MAJ
Denna månaden startade mera energiskt – tre utställningar på tre dagar! Först ut var brukshundsklubben i Osby den 1:a maj. Fyra av valparna i M-kullen gjorde sin debut och skötte sig riktigt bra. Bäst gick det för Maikki (men så hade vi också tränat flera gånger innan) som blev BIR medan brorsan Mutsu blev BIM. Hederspris också till Mio och Melba. Sedan bar det iväg till charmiga Lidlöping vid Väners södra strand. Lambo och Limoncella fick båda CK och blev tvåa i sina respektive klasser. Dessutom blev Lambo trea i bästa haneklass. Även den stilige Raffel (L Klarapfel), numera boende i Mullsjö, var med på utställningen men domaren gillade tyvärr inte hans vinternos (det gör varken matte eller jag heller men vi trodde att våren skulle ha kommit lite längre liksom återfärgningen av Raffels näsa…). På söndagen blev det tidig avfärd till Tånga Hed, där Lambo återigen var bäst av Lakkas-hundarna och fick en 4:e placering i bästa haneklass.

Limoncella Tånga hed

Helgen 9-10 maj var det utställningar i Billund. Vi skulle ha varit utomhus men danska terrierklubben flyttade in hela arrangemanget eftersom vädret ansågs olämpligt! Skönt att danskarna är lite 'pjoskiga'. I Sverige är det minsann ingen arrangör som bryr sig om hur mycket utställarna och deras hundar får frysa! Vi njöt i alla fall av de fina inomhuslokalerna. Lambo blev trea i bästa haneklass båda dagarna. Första dagen blev dessutom hans halvbror Mother's Finest Abracadabra The Wizard (båda har Lakkas Durello som pappa) tvåa bästa hane och tog därmed sitt danska championat. Lambos syster Liberty (Lexie) var också med på resan och blev trea med reservcert bland tikarna. Andra dagen upprepade Lambo och Abracadabra sina placeringar medan Lexie återigen vann öppen klass men lyckades inte få någon placering i bästa tikklass. Kul också att Baldringes Virre tog tredje certet och blev dansk champion – hans morfar är Lakkas Astrakan Extra Prima!

Helgen därpå var det ännu närmare till utställningarna – nämligen Hörby och Hässleholm. I Hörby debuterade lilla Nabella – just fyra månader fyllda – med den äran. Hon travade runt ringen, nästan som en afghanhund (!) och blev BIR-valp framför 'stallkamraterna' Maikki och Mio . Abracadabra blev BIR och tog därmed även det svenska championatet medan halvbrodern Lambo fick nöja sig med 5:e plac i championklass. Även Durello var ute och luftade sig för första gången på länge, och fick Ck på sin första utställning i veteranklass – åren går… På tiksidan hade vi bara championtikarna Hollie och Honey, som placerade sig i den ordningen. Hollie blev även trea i bästa tikklass. Och sedan var det då dags för avelsklass, där Durello vann med sina fyra telningar. Och likaså vann vi uppfödarklassen. Tyvärr var det så jämmerligt kallt och eländigt (detta är alltså inte Danmark där snälla utställningsarrangörer fixar fram en stor och fin inomhuslokal…) så vi valde att åka hem direkt efter bedömningen i stället för att vänta på finalerna. Sommar-Sverige???

th Lakkas Nabella BIMvalp

Uppfödarklass med Durello, Hollie, Honey och Lambo

I Hässleholm gick det inte så bra för pojkarna, medan Honey (ensam Lakkas-tik denna dagen) i alla fall blev fyra bästa tik. Tyvärr hade vi inte tillräckligt med hundar för att vara med i avels- eller uppfödarklass idag. och vädret var ännu eländigare så det blev snabb hemfärd. VAR ÄR SOMMAREN?

Hmm, lördagen 23:e maj var det i alla fall lite bättre väder! Och nu var det dags för SWTKs egen rasspecial. Nabella charmade även denna domaren och blev till slut BIM-valp. Mio (3:a) och Maikki (4:a) skötte sig också fint, och hade nu sällskap av bröderna Macintosh och Mutsu som blev 2:a och 3:a bland hanvalparna. Både Lambo och Durello var med igen, och här drog pappa längsta strået och blev 2:a bästa hane. Ett tag innehade han faktiskt första platsen men det blev omflyttning efter sista rundan… hade jag bara orkat springa lite fortare så kanske? Här behövs uppenbart en Linnea!!! MÅNGA Lakkas-tikar var det sedan, och bäst gick det för de äldsta, nämligen Selma (Calville Blanc d'Hiver) och Kelly (Delicious) som blev 1:a och 2:a i veteranklassen, och med Selma även som 2:a i bästa tikklass. Hollie blev 4:a i championklass medan Honey och Katja var oplacerade. Bästa avelsklass igen till Durello och bästa Uppfödarklass till Lakkas.

M-kullen (Macke, Mio, Maikki, Mutsu)

Medan vi andra vilade ut på söndagen, åkte minsann Hollie och hennes husse Sune på lydnadstäving och lyckades äntligen bärga det tredje 1:a priset – så nu blev det en LP1-titel – GRATTIS GRATTIS GRATTIS!

JUNI
Första lördagen i juni åkte jag till Vänersborg med Lambo och Limoncella. Staden är lagom liten och mysig och utställningsplatsen likaså. Men sedan… Efter att Lambo visat sig fint som vanligt, fick jag minsann veta att detta visserligen var en mycket bra hund men han hade 'inte korrekt päls' och fick därför vg ('very good' = inte bra alls)! Lambo, som på 17 utställningar i Sverige (och ett antal i Danmark) aldrig fått något annat än excellent, och oftast med beröm just för sin fina pälskvalitet! Bestämde mig raskt för att inte ställa ut fler gånger för den här domaren, och gick därför inte in i ringen med Limoncella.


Helgen därpå var det jag själv som var domare, nämligen på en specialutställning för cairnterrier. Hoppas jag skötte mig någorlunda. Inga hundar åkte i alla fall ut med kritik för pälsen! Dagen efter åkte jag sedan till Bologna i Italien för en konferens, som inte alls hade med hunderiet att göra. Men staden var fantastisk och det är ju alltid gott med italiensk mat och vin och GLASS!

BIS Rottriver's Head And Shoulder, BIM Ch Caroq's Skype,
foto: Ylva Fritzdorf

Sista helgen i juni åkte Lisa (Lumberlands) och jag till Szczecin i Polen, där vi även fick sällskap av Linnea som just avslutat terminens studier. På lördagen bedömdes terrier och här var det minsann ingen som klagade på någon Lambo-päls inte. Utan han blev BIR medan Ella (Lakkas Gala) blev BIM. Båda fick även CACIB och Cert. Fina promenader bland de ståtliga gamla husen hann vi också med, samt en härlig firar-middag på fiskrestaurant med utsikt över floden.

Tejarpsdalens Paparazzi blev BIR-junior medan Lambo blev BIR och Ella blev BIM

JULI

I juli är det semesterdags för många av Lakkas-hundarna och deras ägare. En härlig båtsemester har Rosa (Lakkas Maglemer) haft i Danmark. Liksom flera av syskonen i M-kullen, är Rosa dessutom väldigt förtjust i att bada. Mina egna hundar, Lambo och Honey, tycker däremot att det räcker fint med att bli blöt upp till magen, ungefär. Pinnar som matten kastar för långt ut i vattnet, ja dem kan hon hämta själv!

Rosa alias Lakkas Maglemer på båtutflykt med matte Janne Iwers

Den andra helgen i juli blev det dock inget utomhusbad för de fem Lakkas-hundar som var anmälda till Tvååker 10-11 juli. Istället en massa onödigt inomhusbad med åtföljande kamning och klippning – hu för att vara utställningsvovve! Fast när man väl är på plats, då är det kul. Det tycker speciellt Durello, som annars inte kommer ut så mycket. I år blev det en 2:a placering i veteranklass med ck båda dagarna, samt hp i bästa avelsklass, och en hedrande fjärde plats i BIS-finalen på fredagen bland ett 10-tal andra avelsgrupper. Kanske hade det blivit ännu bättre på lördagen men då var vi varma och trötta, och valde att åka hem innan finaltävlingarna. Albert blev 4:a respektive 2:a i championklass, och även 3:a i bästa haneklass på lördagen. Honey blev 3:a i championklass med ck båda dagarna. Dessutom var Alberts två systrar, Limoncella (3:a i öppenklass med ck på lördagen) och Lexie också med. Ett riktigt härligt gäng! Foton: Tina Uneholt

Lakkas Durello

Lakkas Lane's Prince Albert

Lakkas Limoncella

Lakkas Liberty

Lakkas Honeycrisp

Durello med sin BIG-placerade avelsgrupp bestående av Honey, Lexie, Limoncella och Albert.

Tre utställningar på två dagar?! Går det? Ja, man försökte i alla fall i Svendborg i Danmark helgen 25-26 juli. På lördagen var det sålunda en utställning på förmiddagen medan nästa började vid 14-tiden, följt av första grupptävlingarna. Och sedan var det alltså dags för den tredje utställningen på söndagen samt de två övriga grupptävlingarna. Fast då började det regna så vi packade raskt ihop våra pinaler och körde hemåt. Innan dess var det istället strålande högsommarväder, och havsutsikten från hotellbalkongen var precis så underbar som jag föreställde mig när jag bokade rummet i november 2014! Förutom Linnea och jag, var det en hel hög med andra svenskar som också bodde på det här hotellet.

Utställningarna började också bra på lördagen; Marley blev 2:a i bästa haneklass och Honey 4:a i bästa tikklass. Därefter hade vi supertrevligt knytkalas med de andra svenskarna – det blev både ätit och druckit en hel del… Eftermiddagens domare ville ha irländska pälsar så då platsade varken Marley eller Honey längre. Men Lexies päls (!!!) ansågs vara tillräckligt irländsk så hon blev 4:a i bästa tikklass. Och så kom då söndagen med en amerikansk domare – JAAA! Hon kom inte våra förhoppningar på skam utan tvärtom: Marley blev BIR och Honey BIM! Kul att båda syskonen gick hem i denna hårda konkurrens (närmare 40 hundar varav många champion).

Marley BIR och Honey BIM i Svendborg

Allt är dock inte bara utställningar… man måste ju vårda sina familjerelationer också. Den 23:e körde Linnea och jag därför ner till Beddinge med Marley och Honey som skulle hälsa på sin mamma Selma! Även Lambo fick vara med, Selma kanske uppfattar honom som ett 'plastbarn'? Väldigt trevligt i alla fall med entusiastiskt bad i havet (hundarna!) följt av en smaskig grillfest i Sannes och Påjjes trädgård. Dagen därpå åkte Gun och jag ner till Staffanstorp och hälsade på Lexie, vars husse och matte också bjöd på grillfest – finfint med svensk sommar när vädret faktiskt uppför sig man drömt hela vintern om.

AUGUSTI
I augusti var det dags för en årligen återkommande favoritutställning, nämligen Ronneby. Vackrare och bekvämare utställningsplats får man leta efter, och så är det ju inte så långt bort heller. I år deltog fyra Lakkas-hundar, valparna Maikki och Nabella samt de äldre hundarna Sune och Ella. Bäst gick det för Maikki som blev 2:a i valplass med Hp, samt för Ella som blev 4:a i bästa tikklass.

Nabella och hennes föräldrar Diesel och Ella.

Och en ännu större favorit är ju Bornholmsutställningarna i Rönne. I år var det tre dagars utställningar, en nationell och två internationella, 14–16:e augusti. Lambo startade alldeles utmärkt med att först bli BIR och sedan kamma hem en andra plats på terrierklubbens BIS-final. Lexie blev BIM och tog sitt första danska cert, med Ella på 2:a plats. Dagen därpå vann Lambo igen och tog därmed sitt sista CACIB och har nu alltså uppfyllt villkoren för en C.I.B.-titel. På tiksidan snubblade vi däremot på målsnöret, med Ella på 2:a plats och Lexie på 3:e. Sista dagen lät vi Lambo stanna i buren medan Guns Sam istället gjorde en fin insats som nästan räckte hela vägen fram. Räckte hela vägen fram gjorde däremot Lexie som tog sitt livs första BIR och därmed också sitt andra danska cert och sitt första CACIB. Trötta och nöjda – samt kolossalt solbrända (!) – åkte vi sedan på färjan för en väldigt gungig färd tillbaka till fosterlandet.

Lexie BIM och Lambo BIR i Rönne dag 1

Lambo och Linnea
med sin stora fina BIS-2 rosett

Lambo (t.v.) blev BIR på lördagen i Rönne

Lexie (t.v.) blev BIR på söndagen i Rönne

Helgen 22-23 augusti jobbade undertecknad hårt med sin passivitetsträning – måste ju lära mig att tagga ner inför pensionen! Det blev en härlig helg av slappande i sommarsolen. Två som jobbade desto mer var emellertid Sune och Lambo. De deltog i tre rallylydnadstävlingar i Ronneby denna helg och fick utmärkta resultat på alla: 74, 96 respektive 84 poäng. Lambo kan numera titulera sig RLDN! Alltså inte en vacker idiot längre utan en riktig smarting! Sune tävlar vanligen med sina och Loreannes hundar Raiza och Hollie, men på senare tid har han alltså även tagit sig an min Lambo. Och det har ju verkligen givit resultat! Det torde vara rätt unikt med en valpköpare som inte bara tar excellent väl hand om sina egna hundar utan även förbarmar sig över uppfödarens hund.

Här är Sune och Lambo – fin kontakt!

Sista helgen i augusti och den senkomna med efterlängtade sommaren bara fortsatte med strålande väder! Gun och jag åkte till Varde långt, långt bort på Jylland. Vi bodde på ett mysigt bed and breakfast ställe på rena rama bondlandet med bara kor, fält och traktorer så långt man kunde se. Utställningsplatsen låg dock inte allt för långt borta i den lilla staden Varde, och där hade först terrierklubben en utställning på lördagen och sedan hade dansk kennelklubb en nationell utställning på söndagen. Sena starter båda dagarna vilket innebar frukost i lugn och ro på McDonalds – man ska ha det bra när man är på utställning! Första dagen var det huvudsakligen irländska pälsar som gällde men Limoncella lyckades ändå bli trea i bästa tikklass och fick ett nytt reservcert (hennes tredje eller fjärde, tror jag) medan Lambo blev sist av fyra i championklass! Dagen därpå återställdes ordningen (från mitt perspektiv!), och Limoncella blev minsann BIR och tog sitt andra danska cert. Lambo vann championklassen men det räckte ändå bara till en fjärde placering i bästa haneklass. Guns lilla juniortik Dolly skötte sig också excellent och blev placerad i bästa tikklass båda dagarna.

Elvis blev BIM och Limoncella BIR i Varde på söndagen

Helgen därpå bar det av till Öland och utställningen på Böda Sand. Tillsammans med några av valpköparna (Maggans ägare resp Maikkis fodervärdar) bodde jag i en stor och fin stuga på Sonjas camping natten innan utställningen. På kvällen ikom även Mackes ägare till stugan och fick sin fina pojke friserad. Och sedan vidtog korvgrillning och öl- samt vindrickning. Sista varma, fina sommarkvällen hade vi också – när vi äntligen drog oss inomhus, var det inte för att vi frös utan för att det blivit lite väl mycket aktivitet på getingarna där ute. Efter en delikat frukost på verandan (getingarna var riktiga sjusovare, tack och lov) åkte vi sedan upp till Böda Sand. Macke och Maikki skötte sig fint på utställningen, och blev BIR respektive BIM-valp. De älde hundarna, Albert, Limoncella och Maggan fick alla Ck men inga framskjutna placeringar. Två av mina klippkunder (från kennlarna Ambush repsketive Magnicka) hade dock bättre tur, och blev 3:a respektive 4:a i bästa haneklass. Vädret var helt ok under själva utställningen med sedan började det regna medan vi satt på serveringen med vår Ölands-lufsa! Så alla planer på att gå in i finalringen med Macke skrinlades snabbt, istället blev det full rulle på packningsfronten.

Maikki och McIntosh väntar på sin tur

Macke och jag på väg in i ringen

Under tiden som vi roade oss på Öland, tävlade Sune och Lambo rallylydnad, och denna gång blev det 83 poäng. Det var Lambos femte uppflyttningsresultat i rad! Han börjar ju nästan bli pålitlig! Och på söndagen höjde han sig även i lydnad. 144 poäng är kanske inte så mycket – men betydligt bättre än vad han lyckats få ihop vid sina tidigare besök i lydnadsringen.

Utställningen i Bjuv andra helgen i september är en klassiker. Den här gången hade vi trummat ihop ett rejält gäng, med Durello som huvudrollsinnehavare. Vilket han skötte med den äran: 2:a i bästa haneklass samt så småningom även BIS-vinnare med sin avelsgrupp, bestående av sönerna Marley och Lambo samt döttrarna Honey och Hollie. Alla dessa fick CK i sina respektive klasser, och Lambo lyckades även bli 4:a i bhkl. Dessutom deltog ytterligare två Durello-döttrar, nämligen Peggy, som var bäst av tikarna i H-kullen med en 3:e placering i champ-klass, och Limoncella som blev 3:a i öppen klass. Men allra först in i ringen var ju Durellos systerdottersbarn Mio och Mutsu. Mio blev BIR-valp och tog dessutom en fjärde plats senare på eftermiddagen i valparnas gruppfinal, medan Mutsu blev BIM-valp.

Bjuv: t.v. BIR-valp Mio, t.h. BIM-valp Mutsu

Durellos BIS-vinnande avelsgrupp i Bjuv, fr.v. Durello, Lambo, Marley, Honey och Hollie.

Dagen därpå var det inte alls lika mysigt; först snålblåst och sedan spöregn över flygfältet i Eslöv! Men valpklasserna bjöd i alla fall på hjärtevärmande upplevelser: Mutsu skötte sig fint som vanligt och blev BIM medan syster Melba (som legat i hårdträning med matte Emma) blev BIR-valp. Tyvärr var vädret sedan så olidligt att Melba med familj fick åka hem och värma sig istället för att tampas med de andra valparna i finalringen. Endast en vuxen Lakkas-hund var med, nämligen Stor-Ella (Gala) som skötte sig bra men det räckte bara till ett excellent idag. Sedan blev det SNABB ihoppackning av alla grejor och hemfärd till torra, sköna, varma TV-soffan i Arkelstorp….

Emma och Melba BIR-valp i Eslöv

En vecka senare regnade det också – men det gjorde ingenting alls! För på utställningen i Hilleröd dömdes alla terrierraser inomhus. Oj vad man njöt av att slippa 'campinglivets' alla fasor… Vi hade återigen både Marley och Lambo med oss, men denna gången var det storebror som var bäst och lyckades bli 2:a bland sju (!) championhanar och därefter även 2:a i bhkl. Och han syster Hollie ville vara ännu bättre, så hon blev faktiskt bästa tik, BIM och fick titlen Köpenhamnsvinnare (fast utställningen hölls i Hilleröd!). Och dessutom fick hon ett efterlängtat danskt CACIB. Hennes adoptivdotter Mio blev nog lite överväldigad av sin första inomhusutställning (med ömsom halt golv och ömsom konstiga mattor) men det räckte ändå till en tredje plats (bland sex juniortikar) och ett CK.

Hilleröd: t.v. Extra's Esquire (Nabellas pappa!) BIR, t.h. Hollie BIM

Utomhussäsongen avslutades på bästa tänkbara sätt: en inofficiell utställning på Veberöds brukshundsklubb. Perfekt att träna valpar på, tyckte Gun och jag, och därför anmäldes Nabella (den enda valpen i Lakkas N-kull) samt Mimmi och Freddie (Allaflox senaste kull, med Durello som morfar). Solen sken från klarblå himmel och det var sommarvarmt och nästan helt vindstilla. HÄRLIGT! Domare var terrierspecialisten Pia Lundberg, som blev väldigt förtjust i alla tre valparna. Vann gjorde Nabella, som snart fyller 9 månader och därmed hunnit betydligt längre i sin träning som utställningshund. Sedan vann hon minsann finalen för alla BIR-vinnande terriervalpar. Och till slut blev hon även trea i BIS-finalen. Gissa om vi hade mycket priser och rosetter med oss hem till fodervärdsfamiljen i Vinslöv!

OKTOBER
Vi brukar vara lite vidskepliga när det gäller utställningsframgångarna… går det alltför bra med 'allt-runt-omkring' dvs bekväm resa, vackert väder, nära parkering, bra plats för tältet osv, så brukar det gå desto sämre på själva bedömningen.

Man kan lugnt säga att det alltså var megaläge för STORA framgångar i Hårlev, andra helgen i oktober.

Först lämnade den tänkta medföljande valpköparen återbud – nåja, jag kör väl själv med alla tre hundarna trots att två (systrar!) inte kommer så vidare bra överens. Sedan klappade min egen bil ihop och bosatte sig på verkstaden – nåja, jag fick låna en gammal Saab av verkstaden. MEN sedan klappade även denna lånebil ihop när jag kom körande till utställningsplatsen på lördagsmorgonen (trots att den fått massor av både bensin och olja)… DÅ var det nära att även jag klappade ihop!!! Men bilskrället lyckades, spottandes och fräsandes som en ilsken skogskatt, i alla fall rulla in på parkeringen utanför utställningshallen. Första dagens utställning gick ändå inte så bra som den borde ha gjort: Lambo blev tvåa i bästa haneklass medan systrarna stupade på pälsen. Bilskrället gick igång när det var dags att åka med självdog efter några hundra meter – med avgasmoln som måste ha synts ända bort i Sverige! Tack och lov hade jag bokat om mitt hotellrum, så att jag bodde nu på samma hotell i Köge som paret Jimvid. Dessa snälla människor körde två extra rundor, först för att hämta mig och allt pick och pack i Hårlev på lördagskvällen, och sedan för att köra mig och hundarna och picket och packet tillbaka till utställningen på söndagsmorgonen. Och se – nu hade äntligen utställningsgudarna vaknat till och upptäckt min eländiga belägenhet: Limoncella blev BIM och tog sitt efterlängtade tredje certifikat! Tvåa i bästa tik blev systern Lexie, medan Lambo upprepade gårdagens placering. Och sedan blev vi hämtade av Lexies husse som körde oss till Staffanstorp, och av Limoncellas ägare som körde oss vidare upp till Arkelstorp. Tur att man har goda vänner när man nu inte har så goda bilar!

NOVEMBER
Månaden kickstartade med Växjöutställningen – skönt med en utställning inom bekvämt köravstånd den här gången. Både Lambo och Hollie skötte sig prima och blev trea i bästa haneklass respektive bästa tikklass. Dessutom var även Mio och Nabella anmälda till juniorklass. Här lyckades Nabella bäst och inte bara vann klassen (bland fyra småflickor) utan fick även ett hedrande reservcert – dess brukar ju inte vara så kul att ta emot längre fram i karriären men för en junior känns det ändå fint.

Och helgen därpå var det dags för höstens STORA BEGIVENHET! Nämligen en helg på Hotel Sheraton i Poznan. Ja, hoppsan, vi skulle visst ställa ut hundar också… Kaxigt som tusan var det väl att då ta med sig två tikar med målsättningen att ta ett CACIB på vardera tiken och sålunda få två nya C.I.B.-hundar. Men ibland fungerar det att vara kaxig! Vi valde att låta Linnea visa Hollie första dagen, och hon blev som planerat BIR med Katja som tvåa band tikarna. Nästa dag fick Hollie stanna i buren medan Linnea gick in med Katja som blev BIM och Polsk Vinnare. Fantastiskt BRA! Nu var ju förstås uppladdningen också lite speciell – med swimming pool och sauna samt supergod mat och dryck kvällen innan båda utställningsdagarna, samt champagne till frukost!

När jag anmälde till det som skulle bli årets sista utställning för min del, Billund på Jylland 21-22 november, väntade jag mig att det skulle vara normalt novemberväder. För vem hade väl kunnat tro att vinterns första snöstorm skulle infalla just där och då? Inte danskarna själva i alla fall! Riktigt läskigt väder hade vi alltså på hemfärden: snö, regn och nästan orkan… och tre broar att köra över! Tur att vi hade åtminstone ett resultat att glädja oss åt: Lambo blev 2:a i bästa haneklass på söndagen (trots domarbyte!) och blev därmed 4:a i tävlingen om Årets Wheaten i Danmark. Detta innebar att han vann en vinflaska till sin matte – duktig hund! Även hans syster Lexie fick ck men placerade sig inte i bästa tikklass. Rosa (Maglemer) gjorde debut i juniorklass, och visade utanför ringen att hon kan stå fint. När hon vill!

Lambo blev 4:a ÅW i Danmark, här gratulerad
av danske rasrepresentanten Sussie)

Rosa/Maglemer står fint när hon vill

DECEMBER
En grön och skön (?) december med lättkörda vägar, låga elräkningar, ingen snöskottning … OCH monumentalt smutsiga hundar! Inte utan att man längtar efter lite snö och kyla, trots allt! En som inte legat på latsidan är Lambo, som i vinter hunnit med tre starter i klubbmästerskapet i rallylydnad i Älmhult. Sista tävlingen var den 10/12, och nu blev det 99 poäng (av 100 möjliga) vilket bäddade för en tredje plats totalt. Bra jobbat! Och två dagar senare var det dags igen men nu i en svårare gren, nämligen 'vanlig' lydnad. Som vanligt utmärkt framförd av Sune, fick Lambo ihop 165 poäng och alltså ett första pris. Dessutom vann han sin klass och fixade sålunda en vacker ljuslykta till matte. Duktig hund – kan ordna med julklappar helt på egen tass.

Den 10:e fick vi dessutom ett efterlängtat besked – ultraljudet visade att Jamba har minst 5-6 valpar i magen. Det kommer att bli en spännande trettonhelg i Arkelstorp.

Helgen 12-13 var det stora final-utställningar i flera olika länder. Själv stannade jag dock hemma och tog det lugnt. Men det verkligen kul att höra att flera barn och barnbarn till Lakkas-hundar lyckades få ihop utmärkta resultat. På Stockholms hundmässa blev sålunda Gösta (Tejarpsdalens Ophiucus) BIM – han är en dotterson till Lakkas Justago. Och på vinnarutställningen i Amsterdam gick det ännu bättre: BIR blev Ryenna Golden Perro de Morrigan – som är en dotter till Lakkas Durello – och BIM blev Mother´s Finest The Heat Is On – som är en sonson till Durello.

Amsterdam:
Ryenna Golden Perro de Morrigan BIR
och Mother´s Finest The Heat Is On BIM